Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Hugo Styff. Prövning av språkbegåvning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
samband mellan vissa sätt att lära främmande språk ha statistiskt
.påvisats, och i några fall ha dessa samband definierats mera exakt
än förut. En del prov ha förbättrats, vilket ger hopp om något
ännu bättre i framtiden. Därför tror kommittén, att det utförda
arbetet betecknar ett framsteg mot skapandet av prov, som kunna
möjliggöra mätandet av anlag för främmande språk.
/. I den första uppsatsen diskuterar V. A. C. Henmon värdet
av prövning av språkbegåvningen. Efter värdesättning av
föregående undersökningar konstaterar han, att ett allmänt
intelligensprov i bästa fall endast visar vad en individ kan prestera, ej vad
han kommer att uträtta (sid. 7—8). Förf. finner det osannolikt,
att man någonsin kommer att finna något slags prov, som ensamt
är tillfyllest för att klarlägga anlagen eller att tjäna som basis
för förutsägelse av framtida prestationer (s. 23). Förf. anser, att
speciella språkbegåvningsprov äro mera effektiva än allmänna
intelligensprov och att dessa tillsamman med objektiva mätningar
under en försöksperiod utgöra den bästa basen för förutsägelser
och klassificering på vårt vetandes nuvarande ståndpunkt (sid. 31).
II. Därpå ger J. E. Bohan några fakta om förhållandet
mellan betyg i modersmålet (här engelska) och främmande språk
och bådas till intelligensen. Han vågar dock icke alltför mycket
lita på resultatet på grund av det ringa material, han haft till
sitt förfogande, men han tror sig kunna konstatera, att
intelligensprovet ger föga större värde åt språkproven för förutsägelse av
framtida språkprestationer (sid. 43—4).
III. Carl C. Brigham redogör i den tredje uppsatsen för ett
språkbegåvningsprov, som använts i Princeton på blivande elever
i franska. Tentanderna få reda på några enkla fakta om ett
artificiellt språk: tio glosor och sex regler, varpå de få till uppgift
att översätta ett tjog enkla meningar, tio till och tio från detta
artificiella språk. Detta prov har visat sig äga stort värde för
bestämmande av den allmänna intelligensen, men icke för
bestämmandet av språkbegåvningen (sid. 61).
IV. L. Thomas Hopkins bedömer pålitligheten av Wilkens’
prov av språkbegåvning för förutsägelse av framgång i moderna
främmande språk. Slutsatsen är, att detta prov har ett visst
allmänt värde för intelligensmätning, ehuru metoden ej är den bästa,
men att pålitligheten ej. är tillräckligt stor.
V. G. A. Rice redogör för Barrys språkprövning både i dess
ursprungliga och i en förbättrad form. Provet avser spanska
och omfattar både grammatik (formlära) och översättning av en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
