Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Hugo Styff. Prövning av språkbegåvning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
I O 2 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
staka spanska meningar. På detta sätt bedömes
språkbegåvningen, snarare än intelligensen. I den modifierade formen ingår
prov av allmän grammatikkunskap, bildning av substantivens
pluralis, artikelns former, verbalböjningen, översättning från spanska
av enstaka meningar med ledning av översatta enklare satser,
jämförelse av besläktade engelska och spanska ord, ordbildning
samt översättning av spanska meningar, sedan de särskilda spanska
orden givits. Slutligen kommer ett uttalsprov. I allt är det sju
avdelningar. Erfarenheter om detta prov föreligga ännu ej.
VI. Symonds’ prov. Detta består av tre delar: först ett
allmänt intelligenspxov med språkligt material, bestående i
uppgiften att finna vissa grammatikformer och att förklara engelska
ord. Häri prövas samtidigt kunskapen i modersmålet. Därefter
följa översättmngsuppgiher från spanska och från ett artificiellt
språk till modersmålet. Påfallande är, huru man både i detta
och andra prov låter eleven ej direkt översätta de främmande
orden utan i stället välja mellan olika, givna engelska ord. På
detta sätt minskas möjligheten av fritt tänkande, i det uppgiften
begränsas till att vara ett omdömesprov.
VII. J. W. Todd: Psykologiska grunder för vinnande av
språkliga resultat. Författaren börjar med att påpeka, att
språkbegåvningen eller dess motsats måste vara allmän, ej begränsad
till ett visst språk. En elev, som är duktig i engelska, kan
exempelvis ej ha svårt för latin. Språkbegåvningen sammanfaller i hög
grad med intelligensen, och tänkandet stimuleras direkt genom
ökat ordförråd. Möjligheten att mäta språkbegåvningen anser
förf. vara begränsad till följande fall:, i) allmän intelligensnivå,
2) minne, 3) förståelse, 4) kännedom om fakta, 5) ordförrådets
omfattning (sid. 137). Dessa prov exemplifieras. Författarens
slutsats är emellertid, att intet av hans prov kan konstatera eller
mäta någon speciell språkbegåvning, skild från intelligensen. Om
en sådan begåvning existerar, måste särskilda prov uppfinnas
(sid. 161).
4 VIII. R. J. van Tassel: Mätning av begåvning för
språkstudier. Denna uppsats är en rent matematisk undersökning.
Emellertid finner förf., att man ej kunnat mäta någon speciell
språkbegåvning till skillnad från exempelvis sinne för algebra
(sid. 181).
De förhållanden, ur vilka de föreliggande uppsatserna vuxit
fram, förete åtskilliga likheter med dem hos oss. Så finna vi,
att skolämnena tendera att ökas, medan tiden samtidigt kräver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
