Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRNÄMSTA LÄROVERKSSTADGA I 13
och borgare voro ej nöjda med prästernas ensidiga
latinläroverk, helst som dessa voro de enda statsunderstödda skolorna.
Borgerliga skolor förvärvades i större städer. Vissa
stadsskolor byggde en ä två klasser med folkligt nyttiga läroämnen
under latinundervisningen, och de vardagsgagneliga
begynnelseavdelningarna började i viss mån bli obligatoriska. Hos oss
hävdade ej minst Gustav II Adolf småstädernas plikt att låta
de praktiska, vardagsgagneliga synpunkterna beaktas och
segra. Med dessa folkliga tendenser var Comenius besläktad
i avseende på valet av skolämnen. Men han förkastade den
krassa nyttighetssynpunkten och ville låta dem tjäna allas
själsodling, allmän- eller människobildning — alldeles som hans
fiende latinskolan ville låta sina klassiska språk tjäna den rent
mänskliga bildningen om än blott hos ett mindretal
välbe-gåvade lärjungar.
Vi ha sålunda funnit tre ganska olika riktningar: det
humanistiska latinläroverket, statsmännen-borgarnas
nyttighetsbe-tonade önskemål samt Comenii allmänbildningssystem.
Hos denne Comenius trodde sig våra statsmän samt en
och annan borgare och en och annan reformvänlig kyrkoman
kunna få pedagogisk hjälp och råd gent emot läroverkslärarnas
och biskoparnas ensidighet och maktfullkomlighet. De kallade
Comenius hit två gånger, och de underhöllo honom å svensk
mark söder om Östersjön för att han skulle avfatta
reformläroböcker för svenska läroverk (å 1640-talet).
Medan det svenska läroverket ännu stod liksom långt inne
på en klostergård fjärran från tidens allfarväg och strider,
hade Comenius skapat sin skola mitt i världsbranden, under
det 30-åriga kriget, som börjat just hos hans folk och som
slog det hårdare än andra. Mitt i ödeläggelserna,
religionstvisterna och landsflykten var han sin samtids outtröttlige
hjälpare och blev han de reformerta bömisk-märiska brödernas
siste biskop. Men han var jämväl en lättledd ideolog och
en fridsgestalt, som drömde om mänsklighetens religiösa för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
