Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Birger Lövgren. Lärarnas arbetsförhållanden enligt nya läroverksstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
BIRGER LÖVGREN
till dem, beträffande vilka lärarna synas ha rätt att fordra
klarhet.
Förutom de nämnda allt för allmänna och oklara,
delvis varandra motsägande bestämmelserna innehåller kapitlet
ytterligare några, mera positiva och givande, stadganden
rörande självverksamheten. Följande tre medgivna arbetsformer
uppräknas: i) »den egentliga klassundervisningen», 2)
klassens indelande i grupper av flera eller färre lärjungar, som
få sig gemensamma uppgifter förelagda, 3) utdelandet av
»individuella arbetsuppgifter», lämpade efter lärjungarnas olika
anlag och intressen. Dessa uppgifter bliva under namnet
»enskilt arbete» obligatoriska i gymnasiets och lyceets två
högsta årsklasser (46: 5). Dessa uppslag, tidigare gjorda i
den pedagogiska litteraturen, synas mig synnerligen
hopp-givande.
Till lärjungarnas själv verksamhet hänför sig slutligen
anvisning till en något fastare anordning av det frivilliga
feriearbetet. »Lärjunge, som sådant önskar», heter det, »må av
vederbörande lärare erhålla anvisning på uppgifter lämpliga
för självstudier under sommaren och äger rätt att efter
höstterminens början för den lärare, rektor bestämmer,
ådagalägga resultatet av sitt arbete. Dessa uppgifter böra, där så
lämpligen kan ske, beträffande lärjungar i gymnasiets och
lyceets näst högsta årsklass ställas i samband med det dem
åliggande enskilda arbetet» (17). Detta låter tydligen mycket
förnuftigare än de nu (i årsredogörelsen, knappast i
verkligheten) förekommande frivilliga feriearbetena.
Jämte kapitlet »Allmänna grunder för undervisningen» är
det, när det gäller att bilda sig en uppfattning om lärarnas
arbetsförhållanden under nya läroverksstadgan, framförallt
kapitlet »Ordning och tukt» som man har att hålla sig till.
Kapitlets redigering i nya läroverksstadgan erbjuder många
olikheter i jämförelse med den gamla. Först iakttaga vi, att
den lydnad, lärjungarna skola visa lärarna, icke längre är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>