Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Hugo Styff. Amerikanska studier över undervisningen i moderna språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
163
het med färdighet i målning och musik, snarare än som något
nödvändigt — och ännu finnes det amerikanska pedagoger, som
endast tolerera dessa ämnen, vilka de helst skulle vilja utbyta
mot andra. Under sådana förhållanden var språklärarnas
ställning ytterst osäker, och det var ej ovanligt, att de på 1700-talet
utövade ett hantverk eller yrke vid sidan om skolarbetet. — Av stor
betydelse för språkundervisningens utveckling var den tyska
immigrationen på 1830-talet, då många tyska privatskolor
upprättades. Emellertid avtogo dessa så småningom i betydelse (sid. 16),
och under världskriget försvunno de så gott som alldeles (sid. 34).
Under kriget blevo däremot franska och spanska språken
populära (ib.). — Utom de särskilda språkens ställning i olika skolor
(högre och lägre) behandlas här frågan, vilka läroböcker
(grammatik och textböcker) som äro mest använda, lärarnas utbildning
och olika undervisningsmetoder.
Det är en stor mängd fakta som sammanträngts på dessa
96 sidor.
II. Därpå undersöker O. H. Werner språkstudiernas
inflytande på kunskaperna i modersmålet (här engelska). Med hjälp
av intelligensmätningar och språkliga prov gör förf. sina
beräkningar, vilkas resultat han sammanfattar i följande
anmärkningsvärda slutsatser: Det är ej alltid som studiet av ett främmande
språk befrämjar utvecklingen av önskvärda färdigheter i engelska.
Studiet av moderna språk främjar betydligt utveckligen av hastighet i
och förståelsen vid läsning och likaledes beträffande
grammatikkunskaperna, särskilt hos högskoleeleverna. Däremot minskas
under sådana studier förmågan att kommatera och att upptäcka
konstruktionsfel. Vidare är det tvivelaktigt, huruvida förmågan att
använda språket utvecklas och ordförrådet ökas. Det är tydligt
på grund av gjorda prov, att ju lägre en elevs intelligensnivå är,
desto större är utsikten, att han vid studiet av ett främmande
språk får svårare att utveckla sina kunskaper i engelska och vice
versa. Om således en elev skall få nytta av språkstudierna för
modersmålets räkning, bör hans intelligensnivå vara något över
medelmåttan (sid. 143—4).
Som vi finna, är det mycket intressanta resultat författaren
kommer till, och under förutsättning, att förhållandet är detsamma
i andra länder, kunna dessa draga fördel därav i sin
undervisning.
III. C. Woody: Om inflytandet av ett års franskstudium på
det engelska ordförrådet. Författarens slutsats är märkligt nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
