Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Hugo Styff. Amerikanska studier över undervisningen i moderna språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 173
skan. Förf. dragan emellertid inga allmänna slutsatser utan nöja
sig med att karakterisera och bedöma de behandlade arbetena
var för sig. Uppsatsen utmynnar i några råd till lärare
beträffande den lämpligaste ordningsföljden mellan ifrågavarande böcker
vid studiet av spanska.
X. J. B. Tharp behandlar därpå frågan om gruppering av
studerande i romanska språk vid universitetet i Illinois.
Författarens tankegång är den, att allmän intelligensbestämning är
föga bättre än ren gissning, och att man behöver en särskild
undersökning av språkbegåvningen för att kunna förutsäga elevernas
framtida prestationer i dessa ämnen. Ett tillförlitligt prov av
detta slag har man i The Iowa Placement Test. (För detta prov
redogör Henmon i korthet i Prognosis tests, sid. 25.)
Närstående detta är The American Council French Grammar Test.
Författaren anser, att gruppering av lärjungarna med avseende på
deras förutsättningar är av värde, och att sådan gruppering kan
med fördel åstadkommas medelst ovannämnda prov.
XI. G. A. Rice: Läroverkens resultat i franska och spanska
med hänsyn till några av de faktorer, som betinga dessa resultat.
Förf. undersöker härvid hur mycken tid av lektionerna som
användes för översättning, grammatik, uttal, skrivning, samtal,
uppsatsskrivning, kursivläsning etc. Visserligen, säger förf.,
undervisar naturligtvis varje lärare så som han anser lämpligast, men
åsikterna gå mycket isär, varför det nuvarande tillståndet bör
kallas kaotiskt, och detta kan ej annat än vara till skada för
resultatet. Sedan undersöker förf. grammatikstudiets betydelse,
och finner, att de lärjungar, som få studera ett språk endast två
år, böra koncentrera sig på att förvärva ett stort ordförråd och
förmåga att snabbt förstå en text snarare än på ett systematiskt
grammatikstudium. (Läsarna torde’ minnas från denna tidskrifts
första häfte, sid. 16, att studietiden för ett språk oftast är
begränsad till två år.) Men för de studerande, som skola behärska
språket, växer behovet av grammatiken alltmera. Av vikt för det
eftersträvade resultatet är elevernas sociala bakgrund, och vidare
märker man, att ju större skolan är, desto bättre resultat vinnas
(sid. 462). Frågan, huruvida studiet av ett språk är av nytta
vid tillägnandet av nästa språk, besvarar förf. så, att ju längre
tid man ägnar åt det första språket ensamt, desto mera
under-■ ätt-as • arbetet på det nästa. Att efter endast ett år börja nästa
språk, har föga värde. Vi märka, att latinläsningen ej har
större värde som första språk än ett modernt språk (sid. 466—7).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
