Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arvid Liander. Psalmboken som skolbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
psalmboken som skolbok 191
boken i flera avseenden är lämplig för smärre undersökningar.
Detta gäller både psalmerna och bönboken. Att undersöka
och i ett föredrag redovisa, vad man funnit om bildvalet i en
grupp vallinpsalmer, eller om bibelparafraser e. d. skulle nog
intressera en och annan lärjunge. Studieuppgifterna i
samband med bönboken kunna ju tänkas anordnade på en
mångfald olika sätt allt efter den litteratur, som finns till
lärjungarnas förfogande. Bibliska tankar i bönen är ett som kanske
inte kräver alltför stor apparat. I gengäld kräver det en
mer än genomsnittlig kännedom om bibelns tankar. Jag
anför detta mera som ett exempel på användbarheten av
psalmboken än med tanke på att det skulle kunna användas i
denna lydelse. Säkert är i varje fall, att
psalmboksuppgifterna borde få en plats med bland de enskilda studierna i
kristendom.
Den svenska evangelieboken har sedan gammalt använts
i skolan vid, jag vågar säga,, lördagsmorgonens andaktsstund,
då påföljande söndags predikotext läses och väl ofta även
förklaras i ett kortare anförande. Det torde ej vara utan sin
betydelse att vid denna andaktsstund ställa ungdomen inför
ej bara predikotexten utan även låta den höra kollektbön,
epistel och evangelium. I gengäld måste då bibelförklaringen,
om sådan förekommer, göras mycket kort. Värdet av en
sådan anordning är, att hela söndagens betydelse med
fir-ningsämne tydligt kommer till uttryck och att, om än
måhända omedvetet, hos de unga grundlägges den riktiga
synpunkten på kyrkans högmässogudstjänst. Låt oss ej glömma
att framhålla, att denna ej bara är predikan utan att
gudstjänsten i textläsningen från altaret och bönerna, som därifrån
läsas, bibehåller sitt samband med gudstjänstfirningen under
den gamla kyrkans tid. Det har sagts mer eller mindre rätt,
att predikan har i vår lutherska kyrka dragit intresset från
altaret till prediksstölen. Vad man nu försöker inom
kyrkliga kretsar, är att bättre avväga intresset mellan altarets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
