Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arvid Liander. Psalmboken som skolbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
arvid liander
det av högmässogudstjänsten ha vi kommit över till den
svenska psalmbokens sista avdelning — Den svenska mässan
jämte andra gudstjänster och heliga handlingar. Det torde
vara onödigt att påminna om att den bästa läroboken, när
högmässogudstjänsten skall inläras, är mässboken i vår
psalmbok. Denna framställning är fullständig, den har både
alternativ A och alternativ B. Åtminstone för de klasser, som
läsa om sakramenten, kan det ha sitt intresse att se hur vår
kyrka föreskriver, att Herrens nattvard skall firas.
Mässbokens små anvisningar under strecket äro synnerligen
värdefulla för den lärare, som vill bibringa eleverna litet kyrkligt
»vett». Man må observera, att anvisningen till mom. i,
ingångspsalmen, inte överensstämmer med den sedvänja, som
på många håll utvecklat sig. För övrigt torde dessa
anvisningar vara i överensstämmelse med svensk kyrkosed.
Vid en utförligare kurs i kristen kult, t. ex. i gymnasiet
eller realskolans avslutningsklass, nämnas ovillkorligen
anti-fonierna. Givetvis bör i sådant fall inte bara översättningen
av ordet meddelas utan även exempel ges på hur några av
de svenska antifonierna lyda. Dessa finnas upptagna bland
det rätt brokiga stoff, som underordnats rubriken: »Några
kyrkoböner och andra stycken, som brukas vid gudstjänsten».
Ett och annat under samma rubrik, som kan nyttjas särskilt
i undervisningen på gymnasiet, äro den nicenska
trosbekän-nelseu, en urkund, som aldrig borde förbigås med tystnad
när lärostriderna om än aldrig så summariskt behandlas, och
litanian. Om den senare medtages i undervisningen eller ej,
är givetvis beroende på hur mycken tid man kan vilja ta
ifrån det rent kyrkohistoriska och ge åt det mera periferiska.
Undervisningen om sakramenten i vår lutherska kyrka
har hittills inom läroverken varit koncentriskt ordnad. Efter
en första grundläggande undervisning, som direkt knutits till
instiftelseorden, har man i högre klasser byggt vidare på den
första grunden. Det torde vara ändamålsenligt att redan vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
