Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rudolv Körner. Reformkrav beträffande rättstavningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
rudolv körner
gång för alla fastslå detta förhållande. Alltså: ett ljud
tecknas i regel ljudenligt (ljudenlighetslagen), men »sekundära
bildningar behålla primärelementets stavning, där
detta kan ske utan att förleda den läsande till ett
felaktigt uttal» [samhörighetslagen).x Samhörighetslagen
gäller:
1) sammansättningar: hög-tid, tillfreds-ställa osv.
Observera här ordet gudom.2
Anm. Med verkliga sammansättningar likställda äro de
s. k. formella sammansättningarna: villkor, allvar,
virr-varr osv.
2) böjningar: grovt, högt osv.
Und. 1. glömde, sam osv.: m-\]uået dubbeltecknas endast
intervokaliskt.
Und. 2. sant, tunt, spänd(e) o. s. v.: långt ;?-ljud enkelskrives
framför d och t.
Und. 3. got (< gjuta), sköt (< skjuta), haft (< hava),
lagt (< lägga), gjord(e), gjort (<göra). Obs. även det alldeles
oregelbundna visste.
3) avledningar: brådska, byggnad, uppbygglig, offra osv.
Und. 1. bygd, brygd, bränsle, lapsk, trolsk osv.; framför
andra avledningsändelser än l, n, r3 (exempel se ovan!)
enkelskrives långt medljud. Obs. ordet upptäckt.
1 Esaias Tegnér d. y., Natur och onatur i fråga om svensk
rättstavning (1886), sid. 36. Med denna formulering är det alldeles onödigt
att såsom Wennström-Dallby, Metodisk lärobok i modersmålet, I,
sid. 102 påpeka, att mannen tecknas med dubbelt n trots ma?i eller att
med René framhålla former som skilde (av skilja), smålänning (av
Småland), klänning (av kläda) såsom särskilt anmärkningsvärda (Svensk
rättskrivningslära, sid. 13).
2 Rättstavningssällskapet (1886) skrev »guddom» men lustigt nog
det tillhörande adjektivet »gudomlig». Men så hade ju inte
Rättstav-stavningssällskapet sinne för begreppet samhörighet.
3 -bar, -dom, -het, -sa?n, -skap betraktas bättre som
sammansättningsleder, jfr känn-bar men man-bar, grann-skap men vän-skap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
