- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiosjätte årgången. 1930 /
245

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Henrik Petrini. Är det möjligt att reformera å-ljudets teckning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är det möjligt att reformera å-ljudets teckning? 343

är ordet ohm en internationell teknisk term, och man kunde
därför vara benägen att bibehålla dess stavning oförändrad.
Men nu har denna tekniska term redan en annan
internationell beteckning, nämligen med den grekiska bokstaven Q,
och därmed förfaller skälet till att låta detta ord utgöra ett
undantag.

Mången kanske mår illa av att se ordet son stavas sån
och vill att åtminstone detta ord skall få utgöra ett
undantag. Men skulle man ta alltför stor hänsyn till människornas
känslotänkande, så skulle det bli klent beställt med det
mänskliga framåtskridandet, och hr Medelsvensson får trösta sig
med att obehaget är snart övergående. Att ordet genom
ändringen kommer att stavas lika med den bestämda formen
sån av så är väl inte värre, än att det nu stavas lika med
den bestämda formen son av so. Av de övriga uppräknade
orden är det väl intet som skulle värka störande med en
ändrad stavning, tvärtom skulle nog en var hälsa ändringen
åtminstone av ovan till åvan med glädje.

II. Det korta betonade å-ljudets stavning är det
betydligt svårare att få någon reda med.

Kort betonat i-ljud tecknas med å i cirka förtifem ord,
samtliga svenska, men med o i alla övriga fall, omkring
tre-hundrafemti. Det Övervägande flertalet av dessa senare
ut-göres av rent svenska ord, och de flesta av de främmande
orden äro mycket vanliga, så att endast omkring ett tiotal
kan räknas som mindre vanliga främmande ord. Härav är
tydligt, att det svenska språkbruket i regel har o som
beteckning för kort å-ljud.

Någon större svårighet med att lära sig stavningen av
i-ljudet har dock inte förekommit förut, åtminstone i
landsorten, i det man fick lära sig den regeln, att de ord som i
det s. k. »folkspråket» uttalades med i-ljud skulle stavas med
å, de övriga med o. Ty »folkspråket» hade olika vokalljud i
de båda fallen, något olika i olika landsändar. För att veta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:53:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1930/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free