Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Henrik Petrini. Är det möjligt att reformera å-ljudets teckning? - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Herman Siegvald. Om intelligensundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
258 henrik petrini
b) beteckningen av kort ^-ljud ändras från å till o i
förti-fem ord, alla svenska, och
c) stavningen med å i sju utländska ord rättas till o.
Anmälningar och recensioner,
Herman Siegvald, Om intelligensundersökningar och
deras pedagogiska betydelse. Pedagogiska skrifter utgivna av
Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursällskap, häftet 124.
Stockholm 1928. 144 sidor. Pris häft. kr. 2: 70.
Alltsedan Binet 1905 började utarbeta testskalor för mätning
av intelligensen, har intresset för denna gren av den psykologiska
forskningen varit i ständigt stigande. Det har spritt sig till alla
kulturländer och fått insteg även i kretsar, där man icke
specialiserat sig på psykologisk forskning. I vårt land är prof. G. A.
Jaederholm den förste som anställt undersökningar på området,
och hans arbete, Undersökningar över intelligensmätningarnas teori
och praxis (Stockholm 1914), är fortfarande den främsta och
mest omfattande framställningen i ämnet på vårt språk. Den
lärda apparaten i detta arbete torde dock göra det rätt
svårtillgängligt för dem, som icke speciellt sysselsatt sig med
psykologiskt studium. Siegvalds bok vänder sig till en bredare publik;
det heter i förordet, att arbetet utgör en populär framställning
om intelligensundersökningarnas teori och praxis, och att det
närmast är avsett för folkskolans lärare och lärarinnor.
Framställningen kännetecknas av stor klarhet och reda, och i fråga om
allmänfattlighet torde boken tillfredsställa alla rimliga anspråk.
Författaren har beaktat även de nya uppslag, som gjorts på
området, sedan Jaederholms arbete utkom.
Ett genomgående drag i Siegvalds arbete är den kritiska
besinning, varmed han bedömer metoderna för mätning av
intelligensen. Redan i förordet säger han, att det är omöjligt att exakt
mäta och i tal uttrycka något så svåråtkomligt och i sina
yttringar så mångskiftande som den mänskliga intelligensen. Han
framhåller också i olika sammanhang, att intelligensen utvecklas
icke blott i kvantitativt avseende utan även kvalitativt, och att de
kvalitativa förändringarna säkerligen äro av den största betydelse
för utgestaltningen av vårt intellektuella liv. Det är rätt svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
