Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Herman Siegvald. Om intelligensundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 o anmälningar och »recensioner
att härmed utan att .finna motsägelse sammanställa påpekandet,
att enligt den bland psykologer gängse uppfattningen
intelligensutvecklingen. för i intellektuellt avseende normala samt över- och
undernormala individer icke skulle vara artskild utan endast
gradskild (s. 26), i synnerhet som författaren icke har något att
invända mot denna uppfattning utan synes ansluta sig till den.
Genom att betona det kvalitativa momentets betydelse har
emellertid författaren berört en punkt, varifrån man naturligtvis med
framgång kan göra gällande, att all intelligensmätning är värdelös
utom möjligen för praktiska syften. Två eller flera prestationer
av samma slag, t. ex. uppsatser över samma ämne, kunna vara
goda eller mindre goda, men dessa ord äro blott vaga uttryck
för kvalitativa skiljaktigheter, och att översätta uttrycken i siffror
är egentligen ingenting annat än en godtycklighet, som alltid
kommer att innesluta ett subjektivt moment; det är nämligen
omöjligt att uttrycka det kvalitativa i siffror, ehuru visserligen rent
kvantitativa bestämningar stundom kunna vara symtom på och
således låta en ana tillvaron av kvalitativa förhållanden. Hur skulle
det vara möjligt att uttrycka beskaffenheten av Shakespeares,
Goethes och Beethovens prestationer och begåvning i siffror! Men
alldeles detsamma gäller om skolungdomens prestationer och
begåvning, även om dessa befinna sig på ett oändligt lägre plan.
Biografen och historikern använda i regel icke heller kvantitativa
bestämningar, när de skildra personligheter och mänskliga
prestationer utan söka i stället i karakteristiker fånga det kvalitativa. En
sådan karakteristik kan naturligtvis vara bättre eller sämre, men
fullt exakt kan den egentligen aldrig bli, blott mer eller mindre
träffande. Författaren måste vara nöjd, om han lyckats till
läsaren överföra sin egen uppfattning av de kvalitativa
sakförhållandena, som icke kunna mätas eller vägas men väl ge upphov till
mer eller mindre objektiva omdömen och åskådningar angående
det för objekten karakteristiska. I själva verket är det lika
omöjligt att mäta intelligensen som att mäta känslan eller viljan.
Intelligensen, känslan och viljan ge upphov till manifestationer, som
kunna mer eller mindre noggrant beskrivas, och av dessa
manifestationer kan man draga vissa slutsatser beträffande
intelligensens, känslans och viljans beskaffenhet.
Vid s. k. intelligensmätning föreläggas de individer, som skola
undersökas, vissa uppgifter, s. k. test, och för det sätt, varpå
uppgifterna lösts, söker man finna rent siffermässiga uttryck, vilka
anses beteckna individernas intelligensålder, och som jämföras
l8 — 30773. Pedagogisk tidskrift 1930. Häft. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
