Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. R. H. Pedersen och Henning Meyer. Anvendelse af Intelligensprøver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 O
anmälningar och »recensioner
det första (t. ex. näring—människa; bensin—?); 9)
släktbegrepps-prov, varvid försökspersonerna hade att i varje särskilt fall finna
släktbegreppet till tre angivna ord; 10) prövning med klotsar, då
uppgiften var att på 11 bilder av klotsar ange klotsarnas antal.
Proven voro alla skriftliga.
I föreliggande arbete lämnas en redogörelse för den
nyssnämnda undersökningen. • De vid intelligensprövningarna erhållna
resultaten jämföras här dels med de vid inträdesprövningarna givna
vitsorden, dels med de vitsord, som lärjungarna erhöllo vid slutet
av första läsåret i mellanskolan. Av dessa vitsord kunna säkert
de sistnämnda utan vidare betraktas såsom de mest tillförlitliga,
då de grunda sig på lärarnas iakttagelser av eleverna under ett
helt år. Då resultaten av intelligensprövningarna jämfördes med
dessa vitsord, visade det sig, att överensstämmelsen icke var stor;
hela testgruppen gav en korrelationskoefficient av 0,52, de åtta
egentliga intelligenstesten 0,46 samt kombinations-,
instruktions-och glostesten 0,54, som var den högsta koefficient som uppnåddes
vid denna jämförelse av intelligensprov och skolprestationer. Fem
elever, som befunnos vara klent begåvade och dessutom i saknad
av energi och av intresse för skolarbetet, kommo vid
intelligensprövningen över genomsnittet, fyra av skolans duktigaste elever
fingo däremot vid intelligensprövningen värden, som lågo
betydligt under genomsnittet. Men icke heller vitsorden vid
inträdesprövningen visade någon större överensstämmelse med vitsorden
för de senare skolprestationerna, och överensstämmelsen mellan
resultaten av intelligensprövningen och inträdesprövningen blev
ännu sämre; korrelationskoefficienterna blevo i dessa fall 0,60 och
0,48 respektive. Det var tillsammans 34 elever, vilkas vitsord
antingen vid intelligens- eller vid inträdesprövningen avveko i den
ena eller den andra riktningen från de senare givna vitsorden.
Författarna söka förklara detta genom att framhålla, att man vid
såväl en intelligens- som en kunskapsprövning blott i mycket ringa
grad kan bedöma elevernas arbetsförmåga och icke alls deras
intresse för skolarbetet, som dock är en faktor av den allra största
betydelse. En lärjunge kan sakna förmåga att en längre tid
koncentrera sig på ett arbete men ändå vid en prövning visa sig
äga snabb uppfattningsförmåga och ge intrycket av att vara
intelligent. Lärjungar av denna typ kunna reda sig tämligen bra i
kortvariga prov men komma till korta, när det fordras av dem
att utföra ett arbete som kräver uthållighet. A andra sidan finns
det försiktiga och eftertänksamma elever, som avge sina svar först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
