Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Uppfinningarnas bok VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avdelning kommer att bestå i att bese de många utmärkta
avbildningarna. Kommunikationsmedlens oerhörda utveckling på senare
tid gör däremot, att i de följande avdelningarna även texten torde
ådraga sig ett ganska allmänt intresse, så mycket mer som den
historiska framställningen tillåter en att följa utvecklingen från
äldsta tider till den nuvarande.
Några formella observanda kunna måhända komma till pass
vid ett eventuellt nytryck. Sid. 458, rad 7 har ordet icke
bortfallit. Sid. 485 har ackumulatorkonstruktören Jungner råkat få
ett L framför namnet. Sid. 511: »chassis»; best. form »chassiset»;
s-et kan ej gärna bli stumt mellan två vokaler; uttalar man det,
blir best. formen konstbesynnerlig. Bäst i svenskan slopa det
stumma s-et, vilket ock torde vara det vanliga skrivsättet.
Omnämnandet sid. 521 av förslaget att använda en tvåhjulig automobil
med ett av motorn drivet gyroskop som stabilisator kan nog
saklöst bortfalla, ty hur skulle ett dylikt missfoster förhålla sig i en
skarp kurva? Sid. 837, ... »kanalbroar, vilka senare även gå
under benämningen akvedukter. En bro, som icke korsar något
vattendrag utan endast framgår över land och icke är en akvedukt,
kallas vanligen för viadukt.» De romerska akvedukterna voro ej
broar över kanaler (vatten) utan ledningar för vatten. Att denna
betydelse är känd för förf. framgår av sid. 883; jämf. ock fig.
1249 å sid. 846: »Aqua Appia». Varför skola då våra »väg-
och vattenbyggare» införa en tvetydig terminus tecnicus, som ej
alls behövs? Konsekvent tycks den f. ö. ej vara genomförd;
åtminstone förefaller det mig som om både »Garabitviadukten
i Frankrike» (fig. 1375) som » Viaurviadukten i Frankrike» (fig. 1376;
sid. 891) vore framförda över smärre vattendrag. Förf. tyckes
av upprepade uttalanden att döma ha ett horn i sidan till
Lidingöbron, som enligt hans åsikt borde ha byggts som pontonbro.
Naturligtvis hade detta blivit betydigt billigare, men — varför
ha på sista tiden förslag framlagts att bygga om Tranebergsbro
till fast bro? Att först bygga på ena sättet och därpå bygga om
på det andra blir bestämt inte billigt alls.
Som redan från början påpekats tror jag, att vägarnas
gradvisa och på sista tiden hastiga förbättring i samband med
motorismens oerhörda uppsving; järnvägarnas utbildning från en ringa
början, med oxar och hästar som dragkraft, och den kraftiga och
målmedvetna utvecklingen av metoderna för broslagning, allt
framställt av kompetenta författare, skola vara av natur att livligt
intressera den mera tänkande delen av allmänheten. Boken bör
ej saknas i elementarläroverkens bibliotek.
E. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
