Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Elis Hjalmar. Lärobok i fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 o anmälningar och »recensioner
Elis Hjalmar, Lärobok i fysik för realskolor, del I.
Kursen för realskolornas klasser 35 och 2å. Allmän fysik,
värmelära, magnetism och elektricitet. Magnus Bergvall,
120 sid., 2: 90.
Vad som i första hand frapperar vid beseende av denna
lärobok är dess omfattning. Även om man följer förordets
uppmaning att använda några stycken, tryckta med petit-stil, till
genomläsning, icke till läxarbete, blir återstoden enligt min
mening alltför vidlyftig för ett läsår med barn motsvarande
förutvarande fjärde klassens elever. De skola lära även mycket annat
än fysik under det året.
Förf. har på åtskilliga ställen i boken uppställt frågor, vilka
det är meningen att eleverna själva skola besvara, således en
slags omvänd katekesmetod. Det kan ju hända, att metoden
ibland kan med fördel användas, men nog får man vara försiktig
vid dess handhavande. På sina ställen går förf. obestridligt till
överdrift. Ex. sid. 21: »Om du drager dynamometern nedåt, så
att lasten höjes med jämn fart, visar då dynamometern samma
utslag som förut? Varför?» Man kan visa, att den skenbara
verkan på en kropps tyngd av en rörelse i lodlinjens riktning
är proportionell mot rörelsens acceleration, och således blir noll,
när accelerationen är noll, men detta ligger långt utanför
elevernas räckvidd. Vad förf. avser torde vara, att tappfriktion vid
trissan skenbart ökar lastens tyngd, även om rörelsen är likformig.
Framställningen är i övrigt god; några smärre anmärkningar må
för fullständighets skull bifogas. Sid. 13: »Du finner, att det är
möjligt (att en skiva rörlig omkring en excentrisk nål är i jämvikt),
om tyngdpunkten åter befinner sig på lodlinjen genom
vridnings-punkten rätt ovanför denna punkt.» Det måste då tilläggas, att
det är friktionen vid rotationsaxeln som gör saken möjlig. Sid. 39.
»Nedföras kapillärrör i kvicksilver intill väggen i kärlet. . .» Jag
har ej kunnat finna anledningen till de här kursiverade orden.
Förklaringen till metallmanometerns verkan (sid. 51) är tvivelaktig.
Sid. 57 säges ett försök vara principen för ett annat, ett något
egendomligt uttryckssätt. Sid. 7 7 talas om spec. värme såsom
något bekant, fastän uttrycket ej förut förekommit. Sid 84 står,
på tal om vätskors kokpunkt: »Barometern bör då visa 760 mm.
tryck». Förklaringen ges sid. 85. Det kunde varit skäl låta
frasen förekomma redan sid. 63 (kontrollering av termometerns
100-punkt), med hänvisning till sid. 85.
Avdelningarna magnetism och elektrostatik äro mera summariska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
