Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Birger Lövgren. Individuell eller social uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
individuell eller social uppfostran
269
vägar. Ty, som Svedelius riktigt säger: »När det gäller att
i en skola beivra, vad som tarvar rättelse, beivra fel och
förseelser, överträdelse- och underlåtenhetssynder, slapphets- och
svaghetssymtom av olika slag, då måste man i stor
omfattning förfara på enahanda sätt, om icke rättsmedvetandet inom
klassen skall kränkas. Barn ha alls ingen försyn för
individuella särdrag inom den organism, som benämnes en
skolklass» . (Kursiverat av mig).
En i viss mån och visst avseende individualiserad
undervisning tror jag på, men det är nu en annan historia. Och
i det hela är jag benägen att hänföra den s. k. individuella
pedagogiken till de föga värdefulla slagord, lösa hugskott,
omogna projekt, varpå modärnt uppfostringsväsende är så
överrikt. Ty för det första äro de flesta människor inte så
förskräckligt märkvärdiga som individer. De flesta äro helt
vanliga hordvarelser, med hordens instinkter nedärvda. Och
vad de utpräglade individualiteter, som naturligtvis alltid finnas,
beträffar, måste det sägas, att vad de mest av allt behöva,
är att fostras till samhällsvarelser — det far både samhället
och de själva bäst utav. Och risken, att den värdefulla
individualiteten skall gå förlorad härigenom, är i de flesta fall
nog icke stor. Snillet är en naturkraft, som oemotståndligt
bryter sig väg, ja, växer starkare och skönare genom hinder
och motstånd, om dessa icke äro alltför svåra, — men varje
självsvåldig individ är gunås inte något för samhället
värdefullt snille, som kan göra anspråk på att i skolan få fritt leva
sitt eget personliga liv.
Klass och skola äro samhällen. Intet samhälle kan
existera utan en rättsordning. Rättsordningen måste
upprätthållas och brott däremot beivras. Föreskrifter och straff äro
sålunda oundgängliga. Att förneka detta är att förneka
förutsättningen för allt samfundsliv.
Rektor Svedelius har ett kapitel, som heter »Disciplin
och — disciplin». Han skiljer mellan två olika slag av dis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
