Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. E. Dawson. Undervisning i samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 o anmälningar och »recensioner
telligent optimism, även om denna snarast är en trossats. Han
finner stöd för en dylik optimism i biologiens och historiens
vittnesbörd. Den första vetenskapen ser i hela förloppet en
uppåtgående evolution av universum^ förbunden med ett framåtskridande
hos människan, och igenom hela den långa evolutionshistorien
märker biologen en ordnande hand, en intelligens, som vi kalla
Gud. Och historien lär en liknande optimism; utvecklingen går
hän mot demokratisk kontroll på livsprocessen och samhället:
raserna ha »förr» haft benägenhet att åldras, men demokratiska
institutioner motarbeta detta förlopp och förnya ständigt rasens
ungdom. Dessa satser utläggas och exemplifieras med en glad och
oförskräckt optimism, som på sitt sätt är anslående och även
vittnar om amerikansk naivitet. Undervisningens mål är utvecklingen
av tron på mänskliga institutioner och mänskligt framåtskridande.
Författare och arbeten, som nämnas i noterna, äro alla
amerikanska och enligt Dawson av obestridlig auktoritet.
De följande åtta kapitlen äro skrivna av olika fackmän och
behandla geografi, biologi, psykologi, nationalekonomi,
statskunskap, etik, historia och sociologi. De giva var och en sin
vetenskaps definition och förhållande till andra vetenskaper och dess
värde för uppfostran i samhällslära. Utförligast är kapitlet om
psykologien, »den vetenskapliga forskningen om människans
uppträdande och handlande», som ger en överblick över ämnets
område och indelning. Förf. har stor tilltro till användningen av
tests, som bör möjliggöra att vid skoltidens slut och även
tidigare konstatera lärjungarnas förutsättningar att vinna framgång
som läkare, jurister, journalister, ämbetsmän o. s. v. I kap. om
geografien kritiseras den härskande undervisningen och uppställes
mot denna en geografi efter naturliga områden med utkast till en
dylik »områdesgeografi» såsom exempel. Kapitlet innehåller mycket
av intresse för geografilärare att taga vara på.
De fyra sista kapitlen, skrivna av Dawson själv, innehålla
speciella synpunkter, läroplan och metoder för undervisningen i
samhällslära. Förf. är ingalunda hypermodern i sin pedagogiska
åskådning; tvärtom håller han på det gamla, av erfarenheten prövade
och ådagalägger en sund kritik. Det är litet gammalmodigt att
begära av lärjungarna, att de skola lära sig fakta, anmärker han
ironiskt i början. För historiskt studium är en kronologisk
ryggrad nödvändig, årtal och data böra uppfriskas och göras lika
aktuella som multiplikationstabellen. Att geografiskt bestämma
platserna är lika viktigt. Händelserna förbinda tid och plats och
20 — 30857. Pedagogisk tidskrift 1930. Haft. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
