Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. E. Dawson. Undervisning i samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 O
3 1 o anmälningar och »recensioner
skänka dramatiskt intresse. Så kommer generaliseringen. Skola
lärjungarna lära sig färdiggjorda generaliseringar eller själva göra
dem? Förf. ställer sig härvidlag på en förmedlande ståndpunkt.
En stor förtjänst hos förf. är, att han ställer ämnet
samhällskunskap i intim kontrakt med historien. Han påpekar faran av att
utbilda »tidningssinnet» och finner tendensen att lämna rum för
diskussion av dagshändelserna mindre välbetänkt. Detsamma
gäller om tendensen att för mycket betona den ekonomiska sidan
av samhällskunskapen. Som medborgare i ett demokratiskt land
framhåller han vikten av att de blivande röstberättigade icke
löpa fara att följa demagoger. Det bästa botemedlet är ett
fördjupat historiskt studium. De som icke äro mäktiga ett sådant,
visa sig därigenom olämpliga för medborgerligt ansvar, och en
sådan reorganisation av rösträtten måste slutligen företagas, att
man från deras skuldror avlyfter ansvaret för vad de tydligen icke
duga att utföra.
Förfrns uppställning av läroplanen är naturligtvis byggd på
den amerikanska skolans organisation. Denna är en genomförd
enhetsskola. Efter en åttaårig elementar- eller folkskola följer en
fyraårig påbyggnad (high school). En nyare indelning, som
alltmer tränger sig fram, är en sexårig grundskola, en treårig
mellan-skola och en treårig överskola. Ovanpå denna vilar ett fyraårigt
college, vartill vi icke äga någon motsvarighet (varken gymnasium
eller universitet). Samhällsläran bör vara läroplanens kärna och
upptaga en fjärdedel av den årliga studietiden från sjunde till och
med tolvte skolåret. Ämnet är inordnat i historiekursen. Genom
den nya organisationen kommer gamla tidens historia (förut den
nionde årskursen) att bortfalla, onekligen en försämring. Den
skulle sålunda hädanefter förekomma först i college.
Slutligen behandlar förf:n undervisningsmetoden i fem stadier:
förberedelse, framställning, sammansmältning, stoffets ordnande,
redogörelse. Läroböcker äro nyttiga vägvisare för den oerfarne
läraren. När något nytt tages upp, bör det prepareras, varvid
lärjungarna gärna kunna hava böckerna uppslagna. Preparationen
bör föra parterna samman i gemensamt arbete. Efter en sådan
introduktion kan man komma med uppgifter för självständigt
studium (s. k. projects), som fullföljes under lärarens ledning.
Framställningen kan icke skiljas från förberedelsen. Läraren förklarar
och undervisar i form av föreläsning. Någon »drill» måste också
förekomma. Kursen uppdelas i perioder på fyra eller fem veckor,
och varje period avslutas med prövning. Denna metodiska in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
