Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. E. Dawson. Undervisning i samhällslära - Vilh. Vessberg. Skolminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 o anmälningar och »recensioner
delning innehåller kanske icke så mycket nytt, men förfrns
reflexioner äro beaktansvärda. Sista kapitlet ger råd och
anvisningar rörande ordnandet av ett studierum för samhällskunskap.
Det icke så lätta översättningsarbetet synes vara omsorgsfullt gjort
och utan störande anglicismer. Vsbg.
Skolminnen: Minnen från Lunds katedralskola 1895—
1904 av Mathias Feuk. Brummerska skolans historia 1882
—1929 berättad av Anna Kruse. Albert Bonniers förlag.
Stockholm 1930.
Lunds katedralskola har gamla traditioner. Karl XII:s
porträtt i den forna bönsalen i byggnaden vid Södergatan påminde
om att konungen bott där 1716—1718, och den stora boken på
på skolgården, kring vilken ungdomen samlades för att sjunga in
våren, påminde om den storvulne rektor Sommelius, som en gång
planterat trädet. Feuks minnen hava fått formen av ett tal vid
något kamratmöte. Det ger en rad skisserade porträtt av lärare,
med tillhörande historier, under den tid, förf. tillhört läroverket,
och bilder av ungdomslivet inom detsamma. De komma
säkerligen att igenkännas och bereda nöje åt med förf. samtida
generationer. Slutorden i talet, om de starka band, som förena gamla
skolkamrater, äro vackra och sanna.
Anna Kruses skolminnen äro olika de föregående i serien så
till vida, som de icke handla om hennes egen lärjungetid, utan
om de många år hon som lärarinna tillhört skolan. Någon
historia’ i strängt systematisk och kronologisk ordning är det
emellertid icke. Centralfiguren i framställningen är skolans stiftare,
doktorinnan Eugenie Steinmetz, född Brummer, en bland de
märkligaste personligheterna i den svenska högre flickskolans historia.
Från en ringa början med 32 elever 1882 nådde den höjdpunkten
1924 med 777, därav dock icke mindre än 263 gossar i de
förberedande klasserna. Eugenie Brummer satte sin personliga
prägel på skolan. Blott få elever i varje klass var principen från
början, och den intensitet, som härigenom kom att prägla skolans
arbete, har den även kunnat bevara, sedan den växt ut från en
begränsad »överklasskola» till en av de största i vårt land. En
märkesdag var den 1 dec. 1897, då det ståtliga skolhuset
invigdes. Föreståndarinnan förstod att kring sig samla en stab av
utmärkta lärarinnor, alla besjälade av sin uppgift. En stor
individuell frihet fick råda i undervisningen, som dock tack vare
ämneskonferenserna ej fick urarta till upplösning. Det ämne, som låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>