Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Folke Borg. Tre läroböcker i zoologi för realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 o anmälningar och »recensioner
av de skolböcker, om vilka man har anledning säga, att det
säkerligen ligger mycket arbete bakom den.
Några detaljanmärkningar skulle likväl kunna göras. För att
börja med det språkliga, så skriver förf. s. 45 om
medelhavsrasen att »den utmärker sig liksom den nordiska rasen av
lång-skallighet», och s. 59 om hunden att den »är ett av om ej hennes
(människans) äldsta däggdjur», vilket kanske kan bereda en och
annan av eleverna bryderi. S. 76 talar förf. om en asiatisk häst
»vilken ej mycket skiljer sig från den vildhäst som ej för sä länge
sedan ännu tumlade om på Sydrysslands stäpper» ; det vore nog
bättre om »ej» och »för» här finge byta plats. Om
gräshoppornas vingar får man bl. a. veta att »det främre paret äro läder
artade täckvingar» (s. 178).
Vid genomgången av grodan som typ (s. 24 f.) hade det nog
ej skadat om även byggnaden av dess hud omtalats och i detta
sammanhang skillnaden mellan groda och snok (s. 21)
poängterats. S. 25 säges att vid förvandlingen tarmen hos grodlarven
»förkrymper^; man undrar vad som blir kvar. Förf. omnämner
båda slagen av fortplantningsorgan hos kanin och hos abborre men
däremot ej hos höns, snok och groda, där endast de honliga
beskrivas (s. 19, 23 o. 25). Fiskarnas hörsel förnekas av förf.
(s. 29); det är ju alltid svårt att komma till bestämda resultat
på detta område, men av senare undersökningar att döma
förefaller det nog som om en del fiskar hade ett hörselsinne.
Sjöstjärnans skelett anges (s. 39) vara »ett yttre kalkskelett», vilket
uttryck ger en i viss mån felaktig uppfattning om djurets
byggnad; det är ju dock fråga om ett mesodermalt underhudsskelett.
F. ö. skulle anmälaren vilja uttala det önskemålet att ännu en
typ upptoges bland evertebraterna, nämligen en insekt (bi, fluga,
gräshoppa eller skalbagge), vilket med hänsyn till nämnda grupps
betydelse och artrikedom synes ganska väl motiverat. Bland salarna
(s. 68) kunde gärna även vikaren, som ju har särskilt intresse
såsom ishavsrelikt, nämnts, och jämte åkersorken (s. 91)
vattensorken, som pojkarna bruka känna väl till, samt jämte stora
vattenödlan (s. 145) också den i Mellansverige vida vanligare lilla
arten; men i övrigt förtjänar förf. en särskild eloge för det sätt,
på vilket han sovrat materialet i stället för att räkna upp en
massa djurformer. När det blir tal om grönlandsvalens föda (s. 72)
kunde det varit anledning att införa plankton-begreppet (som nu
kommer först s. 152) i stället för att tala om »omätliga stim»
av små snäck- och kräftdjur. Den delvis felaktiga rekonstruktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
