- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiosjätte årgången. 1930 /
294

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Folke Borg. Tre läroböcker i zoologi för realskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 1 o anmälningar och »recensioner

av en mammut (s. 89: bild 76) skulle man önska ersatt med en
bättre, och även bilden av myrslok (s. 99: bild 84) kunde nog
utbytas, ehuru den på sätt och vis är instruktiv. Vad
kloakdjuren beträffar (s. 101 f.) betonas främst likheten med fåglarna
i fråga om äggläggning o. s. v. Bättre hade enligt anmälarens
åsikt varit att framhålla överensstämmelsen med kräldjuren —
vilken nu kommer mera i förbigående (s. 102) — varur likheten
med fåglarna kanske senare kunde härletts och förklarats såsom
beroende på gemensam härstamning. Det vore intressant att veta
om belägg verkligen finnes för att talgoxen i frihet angriper och
dödar andra småfåglar (s. 11 o); man ser mycket ofta denna
uppgift men den förnekas på visst håll i litteraturen och den
överensstämmer ej med vad jag själv kunnat iakttaga. Räkorna (s. 160)
omnämnas kanske litet väl summariskt, och medan en form
omtalas i texten, avbildas en annan. Att nässelfjärilspuppan ej kan
utvecklas annat än i hängande läge, såsom uppges s. 174, är
felaktigt; och det hade även varit önskvärt att vingsträckningen och
vingstyvningen hos den just utkrupna fjärilen skildrats på annat
sätt än så att fjärilen »vilar sig en stund liksom yrvaken och
flyger sedan sin väg». Detsamma gäller beträffande trollsländan
(s. 182). S. 192 anges den beväpnade binnikemasken vara
vanligast i vårt land; åtminstone inom stora delar av Sverige är
dock den breda binnikemasken den allmännaste arten.
Jättebläckfiskarnas storlek (s. 197) kan nog ökas betydligt; kolosser
på ända upp till 15 å 18 m. lära vara kända. Pärlbåten (Nautilus)
kan knappast kallas »en åttaarmad bläckfisk» (s. 197).
Havsnejlikan är visserligen ofta brun med vita tentakler, såsom uppges
s. 199, men färgen kan vara ytterst växlande. Att kalla
utförsöppningen hos svamparna för »mun» (s. 204) är näppeligen
berättigat. Ingången till Font-de-Gaumegrottan i Dordogne anges
å bilden (s. 219: bild 247) ett gott stycke för långt åt höger.
Vad Neandertal-rasens hjärnskålsrymd beträffar (s. 220) så uppges
den av senare forskare större än förut och föga understigande
nutida europeiska rasers; även i fråga om en del andra karaktärer,
t. ex. den knäande gången, behöver kanske den äldre
uppfattningen revideras.

Av tryckfel har jag ej hittat flera än två: s. 83 (om
antilop-horn) korskskruvvridna — ett tungvrickande ord även om det
överflödiga s-et borttages! — och s. 207, där de båda bilderna, till
vilka här hänvisas, äro resp. n:r 231 och 232 i st. f. 230 och
231. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:53:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1930/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free