Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - O. B. Gyllenswärd. Självverksamhet och hjälpmedel därtill vid geografiundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
självverksamhet o. hjälpmedel vid geografiundervisningen 303 ,
över Vättern eller annan sjö med ledning av sjökort (se
Sundberg sid. 14). 5) En nyttig form av självverksamhet är
anordnandet av mätnings för sök. Eleverna få göra olika
mätningar och så inlägga dessa mått i lämplig skala på korten.
Härvid vinns ju då övning i att omsätta relativitetsuppgifter
(genom mått och jämförelser). Detta bör hänföras till de
högre klasserna i realskolan. — Nära sistnämnda moment
kommer diagram och profiluppgörelser Över t. ex. export och
import med ledning av vissa statistiker, t. ex. Hagvalls »för
skolbruk», eller andra arbeten, som läraren ger anvisning på.
Detta hänföres då till hemuppgifter eller ev., om tiden
tilllåter, tyst övning i lärosalen. (Ekon. diagram av Sundberg
sid. 31.) 6) Ett bland de modärnaste själ v
verksamhetshjälpmedlen äro de s. k. underlagskartorna med uppgifter att fylla i.
Dessa äro till nytta och glädje för lärjungarna. Det är då
frågan om, huru arbetet med dessa kartor bör bedrivas, och
vad som kan utvinnas med dem. Jag utgår från exemplet
med det egna landskapet. För att så effektivt som möjligt
utnyttja elevernas kunskaper om hembygden, bör den
kartografiska behandlingen av landskapet i metodiskt avseende väl
överensstämma med den första kartritningen, ex. tydlig
kal-kering av gränserna. Det blir alltså ett successivt
uppbyggande av landskapsbilden på den knappa stomme, som
underlagskartan lämnar. Det blir vidare ett konstruerande av
kartbilder, återgivande landskapet under olika
utvecklingsskeden.
Slutligen utarbetas ett tredje slag av kartskisser för 1)
att schematiskt lokalisera något för landskapet geografiskt
karaktäristiskt drag såsom berggrund, lösa jordlager,
nederbörd, vindförhållanden 2) eller f. a. på ett för eleverna
åskådligt sätt återspegla de »fysiskt geografiska och
kulturgeografiska företeelsernas sammanhang och inbördes beroende»,
exempelvis områdets näringsförhållanden. Det är givet, att
kartritningen i samband med behandlingen av övriga land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
