Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - O. B. Gyllenswärd. Självverksamhet och hjälpmedel därtill vid geografiundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 O. B. GYLLENSWÄRD
skap och främmande länder och världsdelar, på långt när
varken kan eller bör få samma omfattning, som i fråga om
hemlandskapet. Sedan den fysiska kartbilden, som ju är
självskriven för ett landskap eller land, fått sin utformning, kan
det för samma område bli fråga om en geologisk eller
klimatologisk eller näringskarta eller möjligen en kartbild, som
belyser ett viktigt utvecklingshistoriskt skede. Lämpliga
profiler äro väl ägnade att komplettera kartskisserna.
Förutsättningen för att kartritningen skall kunna bedrivas som ovan,
är, att tryckta underlagskartor tillhandahållas eleverna. I detta
sammanhang skulle jag vilja nämna de huvudfordringar, som
böra uppställas på underlagskartorna: i) »att ett områdes
viktigaste konturer skola finnas markerade, alltså gränser, sjöar,
floder, viktiga höjdkurvor såsom för 200, 500 o. s. v.», 2)
kartorna skola vara utförda i lämplig och för områden, som
bilda en enhet, så långt möjligt enhetlig skala, 3) kartorna
måste vara prisbilliga. De senast gjorda kunna fås för 2
öre st. — Det första momentet antyder på vilket sätt
kartritningen skiljer sig från de gamla metoderna, vars största fel
var, att de förbisågo de med konturritningen förbundna
tekniska svårigheterna, jfr Sundberg sid. 38 metod, anvisn.
Men då arbetet med kartskisserna kommer att bli en
komplettering av stommen, ex. för en fysisk karta genom
färg-läggning, grafisk terrängbeteckning, utsättandet av namn m. m.,
arbete alltså, som drar hela eller största uppmärksamheten
till det rent geografiska stoffet, »borteliminerar
underlagskartorna även de pedagogiska oegentligheterna». Färg,
format och tjocklek på en del underlagskartor kan diskuteras.
7) Uppgifter under geografiska exkursioner. Under en
systematisk behandling av den egna bygdens natur och
bebyggelseförhållanden ha eleverna haft otaliga tillfällen att lära
sig förstå och använda en karta, särskilt blir detta
förhållandet med dem, som gå från 6 kl. folkskola över i fyraårig
realskola. De ha t. ex. stegat (ut) skolträdgården. De ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
