Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Thomas Carlyle. Den franska revolutionen I; J. Burckhardt. Renässanskulturen i Italien - Karl Thunell. E. Strömberg. Latinet och allmänbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 o anmälningar och »recensioner
av Burckhardts verk. Det hör till dem, som gjort epok, och
lockar till förnyad läsning.
Den svenska översättningen är gjord efter originalets i3:de
upplaga, som återgått till texten i de båda första, av B. själv
utgivna upplagorna. Vsbg.
E. Strömberg: Latinet och allmänbildningen. En
praktisk handledning till elementär latinkunskap. Lund 1930,
Gleerups förlag. 136 sid. 3 kr.
Det syfte, som bokens titel anger, har förf. sökt nå genom
en kortfattad framställning av latinets form- och satslära åtföljd
av citatlexikon, ordlista och som bihang fyra sidor prosatext —
huvudsakligen ur Versio vulgata — samt Gaudeamus. Som
utgångspunkt och övningsexempel för grammatiken användas kända
latinska citat och slagord. Syftet är lovvärt och metoden — att
inskränka den latinska texten till korta och enkla satser med
bifogad översättning — antagligen den riktiga. Frågan är dock,
om ej strävan efter kortfattad framställning drivits för långt; förf:s
försök att i inl. på tre sidor visa latinets betydelse för modern
bildning kan näppeligen anses övertygande, och då han
uppräknar 24 lånord av facio med avledningar (både effekt och
effektiv, inficiera och desinficiera äro med!) har han tagit bra
lättvindigt på sin självvalda uppgift att »se efter, vilka spår facio
— — — lämnat efter sig i svenskan». I den grammatiska
delen har ord- och formbildningen utsatts för en förkortning
beträffande både perspektiv och uttryck, som väsentligt minskar
framställningens värde. Så t. ex. saknas i 1 konj. perfektum av
typen cubui; om 4:de konj:s perf. säges efter paradigmet audio
endast: »venire med sammansättningar avvika (!) i perf. och
supi-num», och därefter följer tema. Alldeles förkastlig är enl.
referentens mening en formulering som den följande: »Några (näml.
adjektiv av typen brevis) försvenska den latinska formen genom
att lägga till -k, så att de komma att sluta på -isk liksom adj.
av typen clässicus t. ex. austrälis, moralis, rebellis. Andra
förlänga det lat. ordet medelst ändeisen -tisk: communis».
Valet av lat. citat är ju i hög grad en smaksak; det
oklassiska a priori är t. ex. kanske ägnat att förvilla nybörjarens
uppfattning om ändelserna, och »litet av varje» är en ganska
ogenomskinlig översättning av varia. Ree. står ibland undrande
inför översättningarna; så t. ex. bör väl cui bono hellre återges med
det vanliga »till fördel för vem?» (möjl. »till vems fördel?») än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
