Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Hygo Styff. En översikt av amerikansk språkpedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
mande språk studeras i amerikanska skolor. De givna siffrorna
visa en slående skillnad mot våra förhållanden. Icke blott är
det så, att enhet saknas i amerikanska skolförhållanden, utan
språken stå på en undanskymd plats på schemat, icke minst
beroende på att deras studium är frivilligt. Sålunda finner man,
att ett eller flera språk upptagas på endast ungefär hälften av de
offentliga skolornas program. I de flesta fall åtföljas dessa språk
av latin, vilket är det enda främmande språket i ungefär av
de undersökta skolorna. I ungefär Vs av dessa skolor undervisas ej
alls i något främmande språk. Privatskolorna utgöra endast rjio av
de offentligas antal, och de förete ungefär samma förhållanden, utom
att deras intresse för latin är märkbart större (sid. 18—19). Det
största intresset för främmande språk finnes längst i nordost och
sydväst. Inne i landet överväger däremot latin. I det stora hela
är latin populärast, och därefter följa franska, spanska, tyska samt
i försvinnande ringa grad en rad andra språk. Vidare märkes,
att de moderna språken läsas mest i städerna, medan latin
regerar på landet. Härvid har man dessutom konstaterat en
skillnad mellan större och mindre skolor, i det att de moderna språken
överväga i de förra och latin i de senare. Förklaringen härtill
är att söka i läroanstalternas olika möjligheter att skaffa utbildade
lärare i ett eller flera ämnen samt tradition och andra hänsyn
(sid. 21 — 2). Franska läses mest åt Kanada till, spanska närmast
Mexiko. Andra synpunkter av intresse äro språkstudiernas längd
och begynnelsestadium. Endast i nordost och sydväst erbjuda
mer än hälften av skolorna treåriga kurser. Det är dock ej många
elever, som använda sig av denna möjlighet i dess fulla
utsträckning (sid. 23), utan de flesta nöja sig med två år.
Från framställningen av förhållandena vid secondary schools
övergår man till colleges. Här visa sig primäruppgifterna ej på
tillfredsställande sätt differentierade, varför säkra slutsatser ej kunna
dragas (sid. 28). Slutsatsen är, att bristen på enhetlighet i
språkstudiernas början och längd är betänklig och bör uppmärksammas
samt avhjälpas (sid. 31).
I Kanada är språkens ställning mycket osäker, och man följer
huvudsakligen den gamla grammatiska metoden. Ehuru professor
Fife ej kan underlåta att erkänna värdet av den grundlighet, med
vilken man i Kanada studerar franska, jämfört med förhållandet i
U. S. A., kommer han dock till slutsatsen, att undervisningen i
moderna språk där lika litet som i U. S. A. når det avsedda
målet (sid. 96).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
