Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Carl O. Koch. Hilding Svartengren. Engelsk grammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
ställning mindre översiktlig. Framställningen har på många ställen
blivit resonnerande i stället för att klart och enkelt framställa
språkbruket. Genom bristen på paradigmer har överskådligheten
här och var blivit mindre. Vissa kapitel utgöra en lång rad med
paragrafer utan enhetliga synpunkter eller indelningar såsom § 42.
Obestämda pronomen. Föga lyckad i sin uppställning är Kap. VII
Verben: först behandlas i § 44 de regelbundna verbens enkla
former men utan översiktliga böjningsmönster; sedan kommer i § 45
Oregelbundna verb, visserligen med böjningsmönster men med så
många olika former och uttal hopade, att det hela verkar virrigt,
och till sist kommer — efter den långa listan av oregelbundna
fullständiga verb ■— i § 46 Sammansatta verbformer av olika slag.
§§ 188 ff. Framställningen av shall och will, som alltid är en
stötesten, har enligt undertecknads uppfattning ej blivit riktigt
klar. Det är onödigt att krångla till saken genom att en
huvudgrupp med innebörden »Oviss, möjlig framtid» införes. § 190
angående Futuralt shall, will i huvudsatser motsvarande sve. ’skall
nog, tör, torde’ kan gott föras till § 188. § 191 D om obest.
relät, satser, vilka snarare ha final än villkorlig innebörd, förenas
lämpligen med § 193 B och D tidsbisatser och relativsatser, som
också innehålla en avsikt. — I § 228 skiljes ej på de fall, då pres.
part. är nödvändigt, och då det ej är det. I slutet av Kapitel XXIV
Ordföljden kommer §§ 256—7 Bruket av skiljetecken, avstavning och
stor bokstav, som om dessa hörde ihop med ordföljdsläran.
Själva formuleringen av paragraferna är — som ovan påpekats
— rätt ofta oklar, vilket ibland väl sammanhänger med förfrs
principiella motvilja mot regler, och ibland helt säkert beror
på det förhållandet, att åtskilligt nytt medtagits, för vilket det ej
varit så lätt att finna ett koncist uttryck. Här följa nu några
exempel på mer eller mindre olycklig formulering. § 11 B.
»Sve. subst. på -ik, som beteckna vetenskaper och
sysselsättningar, motsvaras i eng. oftast av ord på -ics: music, logic, men
oftare: mathematics, physics etc.» I § jg förefaller det, som om
as och but hörde till de sammansatta relativa pronomina. I § 42 C
säges »All motsvarar i de flesta fall det sv. ’all, allt, alla’ i
samma ställningar. Dock motsvaras det förenade sv. ’all, alla,
hela’ ofta av det självst. all of\ the whole of+ subst. ’Hel, hela’
motsvaras av all och whole; ’allt, allting’ av all och everything.»
Detta är en suddig formulering, som borde ha kunnat göras
enk-klare. § 47. Enligt förf. är amid(st) »ett litterärt ord, som
betecknar, att subj. är omgivet av personer eller saker av annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
