Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Svante Bohman. Om nödvändigheten och innebörden av en distinktion mellan teoretisk och praktisk pedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEORETISK OCH PRAKTISK PEDAGOGIK 171
bestämmer lärarens handlande, så rättar sig detta handlande,
naturligt nog, såsom ett objektive försiggående sådant efter
beskaffenheten av sitt handlingsföremål, d. ä. elevmaterialet.
Med hjälp av sina kunskaper om elevernas individuella och
allmänna psyko-fysiologiska bestämdheter kan läraren driva dem
till viss verksamhet, varigenom ett bestämt syftemål uppnås.
Det objektive, riktiga i hans metod kan då ej såsom i
ovannämnda fall, bedömas genom hänsynstagande till enbart eller
huvudsakligast det uppnådda resultatet. En dålig lärare kan ju
även med ett gott elevmaterial och med en metod, som av andra
lärare bedömts som förträfflig, nå ett mindre gott resultat.
Och omvänt kan en god lärare med en sämre klass och dito
metod nå ett anmärkningsvärt gott resultat. Att läraren är
god eller dålig är härvid beroende på sådana betingelser för
hans handlingssätt, vilka äro metoden som sådan helt
ovidkommande, betingelser som gott humör, jämnmod, ett fast
uppträdande, intresse för eleverna o. s. v. Och likaså är
elevmaterialets förträfflighet beroende av dels konstanta och dels
mer eller mindre tillfälligt uppträdande faktorer hos detsamma.
Det objektive riktiga i tillvägagångssättet kan däremot hävdas
utifrån en experimentalpsykologisk grundval. Vad modern
experimentell psykologi för detta ändamål kan lämna, därav
har Anderberg på ett överskådligt sätt givit en
sammanfattning, som även tydligt visar dessa erfarenheters betydelse för
den praktiska pedagogiken. Åsyftade skrift är Psykologiska
problem och pedagogiska reformtankar (1931). Dylika arbeten
ge läraren en vetenskaplig bas, utifrån vilken han kan bedöma
en metods riktighet, lämplighet i objektiv mening. Ty på
vilket annat sätt kan ett vetenskapligt grundat pedagogiskt
förfarande yttra sig än så, att läraren påverkar sina elever i
enlighet med sina vetenskapliga kunskaper om dessas själsliv.
Han känner de vetenskapliga teorierna beträffande
beskaffenheten och bildbarheten av minnes-, åskådnings-, omdömes-,
fantasi-, vilje- och känslolivet m. m. Och självklart är, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
