Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Medgivna läroböcker i kristendomskunskap - Granskningsmännens utlåtanden: Gunnar Norberg över Klefbeck-Wijkmark, Lärobok i kristendomskunskap för realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN 2 o I
landen och felaktiga uppgifter, som här förekomma, må blott
följande anföras: Sid. 16: »Lögnen är alla lasters moder, heter det,
och det är icke utan sin djupa mening, att namnet på den enda
andemakten, djävulen, egentligen betyder förtalaren». Jfr sid. 2g:
»det bibliska namnet Satan betyder motståndare, djävul betyder
förtalare». Sid. 32: »Anden är liksom vinden en osynlig kraft,
som bara kan skönjas genom sina verkningar, (Trädens sus, ett
segel på havsytan, kvarnens vingar, etc.)». Jfr sid. 33: »Anden
är liksom vinden en osynlig kraft. Den kan endast igenkännas
på sina verkningar». — Sid. 73: »Möjligen är det Jesu lärjunge
Matteus, som verkställt denna samling» (== talkällan). Jfr sid.
75: — »talkällan (vartill möjligen aposteln Matteus är förf.).»
Sid. ig: »Ordet syndare förekommer ofta i evangelierna. Men
det är där intet smädenamn, utan ’syndare’ är en fullkomligt ärlig
människa». — Sid. 20: »De (= tre trosartiklarna) äro
gemensamma för alla kristna kyrkor (utgöra en ’ekumenisk’ bestämmelse)».
Härmed må jämföras motsvarande framställning i
Lundin—Wijk-mark: Bilder ur kyrkans historia, sid. 15: »Denna benämning är
mycket oegentlig. Apostolicum (den apostoliska trosbekännelsen)
har aldrig erhållit officiell giltighet i den grekisk-ortodoxa kyrkan».
—. Sid. 22: »Sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig»
etc. Ifrågavarande bibelcitat (Ps. 84: 4), som ger uttryck åt den
frommes längtan till Herrens gårdar, synes föga ägnat att stödja
den sats, som här skulle belysas (»Gud uppehåller världen»). —
Sid. 24: »Livet har många, stora och små, bekymmer. Luther
talar om ’kläder, föda, hus och hem och allt vad jag till timlig
näring behöver’. Jesus varnar dock för att låta bekymren för
morgondagen taga överhand». Jesus varnar för bekymmer
överhuvud, och Luthercitatet är just ej ägnat att bevisa något annat. —
Sid. 25: »Från kristen synpunkt är lidandet och döden straffet
för vår olydnad och synd». I denna sin ensidighet ter sig
»synpunkten» mera judisk än kristen. — Sidd. 26 f: »Människan hade
fått fri vilja, för att hon skulle kunna kämpa för det goda och
själv söka bli sin Skapare lik i godhet och renhet. ’Våren alltså
fullkomliga, såsom Eder himmelske Fader är fullkomlig’, sade
Jesus till sina lärjungar. — Det visade sig emellertid snart, att
människan icke själv kunde genomföra det verket.» Eleverna
måste här undra, om Frälsaren tagit miste. —- Sid. 27: »Jesus
kallas Frälsaren och Befriaren». Samordningen verkar onödig. —
A sid. 28 ge förff. åt ordet »döden» i Luthers utläggning av 2:a
trosartikeln en enbart andlig innebörd (»den andliga döden»),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
