Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Svante Bohman. Till frågan om sambandet mellan rättskrivningens psykologi och metodik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
SVANTE BOHMAN
kontrolleras av de akustiska ordföre ställning ar na,1 säger han.
Det vetenskapliga belägget härför har han sökt uppnå
genom studium av i litteraturen beskrivna afasifall.
Otvivelaktigt är detta en riktig väg för att nå objektivitet.
Beskrivningarna av materialet erbjuder emellertid vissa
svårigheter för en ingående analys. Termen orddövhet synes i
dess allmänna användning vara behäftad med en
dubbeltydighet. Antagligen på grund av denna anledning har Herrlins
uppfattning i en mycket vital punkt blivit oklart och
missvisande framställd. Hans ovan anförda yttrande fattas
härvid såsom innebärande, att talspråket huvudsakligast betingas
av språkets akustiska och ej av dess visuella komponenter
eller av dess betydelseföreställningar. Materialets beskaffenhet
tycks likasåväl stödja psykologerna E. Meumann, Wundt, James
och Huey i deras uppfattningar om tankeinnehållets
bestämmande roll i skrift som i tal. »But meaning leads, and the
idea of the hwole dominates», säger sistnämnde välkände
språkpedagog i The psykology and pedagogy of reading2 (1916).
Och på ett annat ställe heter det: »Carefull observation, however,
reveals the fact that words are seldom or never heard as
mere sounds; what seems to be their sound is really mainly
the meaning which we read into them . . .»3 »What we take
for word-sound and word-utterance is largely word-meaning.»
Därav »att orddövheten har en så fatal betydelse för
skrivförmågan» sluter däremot Herrlin på grundval av sin tolkning
av ifrågavarande afasier, »att man skriver under kontroll av
ordens akustiska komponenter i långt högre grad åtminstone,
än av deras visuella.»4
Herrlin skiljer mellan »orddövhet» och »den rena
orddövheten», vilken senare säges uppträda »utan nämnvärda rubb-
1 Ovan a. a. s. 39. Kursiv, av förf.
2 Ovan a. a. s. 124.
3 A. a. a. s. 164.
4 Herrlins a. a. s. 40. Kursiv, av förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
