Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Svante Bohman. Till frågan om sambandet mellan rättskrivningens psykologi och metodik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
SVANTE BOHMAN
gång läsa på en text, innehållande grupper av likljudande ord
med olika mening och inplacerade i olika meningssammanhang,
vilka skola aktgivas och inläras jämte ordens olika skrivsätt.
Givetvis skall texten först ha genomgåtts i skolan. Inlärningens
effektivitet kontrolleras sedan genom t. ex. skrivning efter
diktamen av texten i fråga. Diktamensmetoden är då blott
ett hjälpmedel vid kontrolleringen av det redan inlärda och
sålunda ej en inlärningsmetod.
Så som rättskrivningens realiteter uppvisats i det
förutgående, är det tydligt, att rättskrivningsproblemet
differentierar sig i trenne problem, nämligen: i. det, som angår
ljud-enlig, 2. det, som angår synbildsenlig, och 3. det, som
beträffar betydelseenlig stavning. Liksom vid läsövning barnen först
lära sig att uttala bokstavsljuden och därefter
bokstavskomplex och hela ord, så lära de sig vid rättskrivningsövningen
först att skriva ljudenligt i tidigare angiven mening och
därefter så småningom varje ord mera direkt efter dess särskilda
stavning, efter dess teckenbild och betydelse.1
Ytterligare några psykologiska fakta förtjäna att påpekas
till rättskrivningsundervisningens fromma. Såsom Kiilpe
expe-rimentalpsykologiskt uppvisat2, spelar avsikten stor roll vid
inlärning. Inlärningens effekt sammanfaller till största del med
den avsikt, utifrån vilken den företages. För
rättskrivningsövningen betyder detta, att barnen skola bibringas viljan att
lära sig att skriva orden i meningsfylld text. Det är ju
detta, man vill, att de skola kunna. Denna avsikt skall då
även barnen förnimma som sin, antingen läraren nu på något
sätt nödgar eller lockar dem att acceptera densamma. Och
1 Detta förhållande är lätt att iakttaga genom undersökning av felen
vid rättskrivning. Vid klass I och II i Pedagogiska skolan i Uppsala
utvisade felprocenten för höst- och vårterminerna beträffande resp.
ljud-enlig och synbildsenlig skrivning 24^ och 55 % samt och 80%,
alltså en minskning med ungefär hälften för ljudenlig skrivning.
2 Se Versuche iiber Abstraktion i Bericht iiber den /. Kongress fur
experimentelle Psykologie in Giessen vom 18. bis 21. April IQ04.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
