Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Ragnar Lundblad. Det treåriga realgymnasiet, särskilt med hänsyn till fysikens ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET TREÅRIGA REALGYMNASIET
3 I 9
de svagare, vilka bäst funno sig till rätta med att på vanligt
sätt följa lärarens undervisning. Var och en fick välja sin
studieform, läraren frågade den som ville bli frågad, lät de
andra vara i fred. Under de sista veckorna övergick arbetet
till »supervised study». Varje lärjunge arbetade för sig, läraren
satt i katedern. När en lärjunge stakade sig på någon
uppgift, fick han gå fram och få nödvändiga anvisningar för att
fullfölja uppgiften. Endast sporadiskt påkallades hela klassens
uppmärksamhet för några minuter.
Skrivningsresultatet blev vackert. Av klassens 22 lärjungar
löste 8 fullt rätt samtliga uppgifter, 5 sju uppgifter, 3 sex
uppgifter, 5 fem uppgifter och en lärjunge blott tre uppgifter.
Provräkningen var visserligen v. t. 1929 ovanligt lätt, men
jag är dock benägen att tillskriva individualiseringen en
avsevärd del i resultatet; jag är inte säker på att den gamla
klassundervisningen, åtminstone i mina händer, skulle ha
presterat detsamma.
Under försökets gång framträdde dock betydande
svårigheter. Läroböckerna voro ej anpassade för individualiserade
studier. Lärjungarna kunde icke enbart med lärobokens hjälp
intränga på nya områden, och förrådet av exempel var för
begränsat. För att genomföra experimentet tvangs jag till
ett oupphörligt hektograferande, som kunde vara möjligt, så
länge försöket blott omfattade en klass, men som alldeles
skulle ha överstigit mina krafter, om det gällt flera.
Jag hade vidare ofta en livlig förnimmelse av att detta
ständiga arbete på flera fronter, lektion efter lektion, sätter
ganska stora krav på lärarens nerver. Läraren kan vid
klassundervisning vinna samling i sitt eget arbete på samma gång
han kring sig eller kring arbetet vid svarta tavlan samlar
klassens arbete. I den individualiserade undervisningen är
något sådant omöjligt, och jag befarar därför, att
individualiserad undervisning löper större risker att misslyckas.
Mitt försök har sedan icke kunnat fullföljas, enär jag icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
