Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Erik Falk och Sven Tunberg. Lärobok i svensk historia för gymnasiet. Nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 O ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
sera den mognare ungdomen. Trots detta nya stoff har läroboken
kunnat göras 26 sidor kortare än Falks, och detta fastän formatet
är något mindre.
Några noteringar, gjorda vid genomläsningen, må här
meddelas. Dalaupproren under Gustaf I äro sammanförda i ett stycke
på 10 rader (s. 15); tidssammanhanget mellan tredje upproret och
Kristians återkomst 1531 (s. 9) påpekas ej. Ingenting nämnes
om innehållet i Gustaf II Adolfs konungaförsäkran (s. 52), olika
mot förhållandet hos Falk (sid. 55). Gustaf Adolfs betydelse som
militärisk organisatör och fältherre framhålles knappast (däremot av
Odhner s. 53). På Torstenssons fälttåg nämnes ej andra slaget
vid Breitenfeld och ej namnet Jankau, platsen för den sista stora
bataljen i kriget. I redogörelsen för de adliga privilegierna
påpekas ej, att adeln betalade bevillning (större än de o frälse
ståndens); jag har ofta funnit, att lärjungarne missuppfattat adelns
»skattefrihet». I redogörelsen för utskrivningen (s. 61) säges, att
»bönderna» fördelades i rotar på 10 man; ordet är vilseledande,
då roteringen gällde hela den manliga befolkningen, ej blott bönder
i egentlig mening, som nog så långt möjligt skonades. Karl X:s
personlighet och betydelse framstår väl färglös i jämförelse med
Karl XI:s och Karl XII:s. Vid skildringen av det svenska
stormaktsväldet (s. 87) påpekas, att det var geografiskt splittrat och
nationellt oenhetligt. En viss enhet låg dock i dess karaktär av
Östersjövälde med Stockholm som medelpunkt (jfr det Romerska
riket), och den nationella synpunkten hade då icke samma
betydelse som nu, vilket Falk också påpekar (s. 94). Sid. 53
framhålles som en svaghet i rättsväsendets organisation, att
lagmans-och häradshövdingämbetena utdelades som förläningar, men icke
att detta upphörde under Karl XI (påpekat av Falk). Sambandet
mellan Karl XII:s turkiska politik och avsikten med Stenbocks
övergång till Tyskland framgår icke ; icke heller påpekas Karls
långa vistelse i Lund efter hemkomsten, vilket däremot Falk gör.
I stycket om Norges ställning i unionen (s. 206) kunde nog ha
omtalats, att norrmän utnämndes både till sändebud och till
konsuler.
Det är en stor fond av vetenskaplig vederhäftighet och
pedagogisk erfarenhet, som ligger till grund för den nya läroboken.
Läroverken äro att lyckönska till en så värdig efterträdare till
den beprövade Odhner.
Vsbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
