Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Röster från Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
AUGUST JOHANSSON
i denna riktning, som han tidigare har uttalat, ha vunnit
anklang på en del håll. Men han tycks infe räkna med den
möjligheten, att de skola vinna anslutning hos vederbörande
myndigheter; och därför föreslår han den utvägen för deras
närmare dryftande och utformande, att de stora
landsorganisationerna för folkskolans resp. den högre skolans lärarkårer
skola ta saken i sin egen hand och utse behövligt antal
»arbeidsutvalg» för bearbetning av frågans olika sidor. Han
tänker sig fyra sådana utvalg för behandling av resp.
fortsättningsskolan, den högre skolan, folkskolan och skolväendets
centrala administration. För övrigt vill jag framhålla ett par
genomgående grundtankar — så att säga ledmotiv — i rektor
B:s framställning: han understryker med eftertryck å ena
sidan risken för att det ensidigt skolorganisatoriska arbetet
och intresset skall skymma bort de i själva verket ännu
viktigare pedagogiska synpunkterna, å andra sidan
nödvändigheten av att ett folk verkligen tar vara på sin ungdoms
möjligheter och låter dem komma till sin rätt genom den
bästa utbildning, som förhållandena medgiva. Som belysande
för den anda, i vilken inlägget göres, anför jag slutorden:
» Hovedsaken har for mig været at tidsomstendighetene
tvinger oss til à se skolesaken i sin helhet under en annen
synsvinkel enn før. Spør ute i folket om hvad de mener!
Spør arbeiderstanden og bedriftslivets menn! Spør våre bønder
om landbefolkningens interesser. Spør alle som står i
praktisk yrke eller står dette nær, om vår ungdom er tilstrekkelig
rustet til praktisk å hevde sig i nasjonens og i nasjonenes
knivskarpe konkurranse. Og spør vår lægestand om den
anser den 5-årige gymnasieutdannelse for forsvarlig; det vilde
overhodet ikke være av veien å høre litt på hvad lægene
sier om det helsemessige grunnlag for det teoretiske arbeide
i våre skoler. Her dreier det sig om fundamentale spørsmål
for hele vårt samfundsliv og vårt samfundsarbeide. Det gjelder
alvorligere problemer og følgetungere virkninger for hele vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
