- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioåttonde årgången. 1932 /
209

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Curt Weibull. Drottning Kristina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER

i 8 i

orsakerna till att Kristina först nära ett år efter sin övergång till
katolicismen (julafton 1654 i Brüssel) offentligen upprepade den i
Innsbruck. Han visar, att hemlighållandet berodde på hänsynen
till hennes ekonomiska ställning. Hon fruktade nämligen, att
ständerna skulle indraga hennes underhållsländer, om hon bleve
katolik. Hon drev därför underhandlingar med Karl Gustaf om
avstående från sina underhållsländer mot en fast summa, 4
miljoner daler s. m., men en sådan transaktion var i Sveriges
dåvarande finansiella läge outförbar. Sedan 1655 års riksdag
avslutats och man kunde förutse, att det skulle dröja, innan
ständerna åter sammanträdde, uppfyllde hon det villkor påven ställde
för hennes värdiga mottagande i Rom: offentlig övergång till
katolicismen.

Det utförligaste kapitlet behandlar Kristinas första vistelse i
Rom och hennes resa till Frankrike sommaren 1656 och
erbjuder mest nytt. Förf. har kunnat tillgodogöra sig källmaterial
från Simancas och Paris, det senare i avskrifter av Martin
Wei-bull. Kristina hade kommit till Rom vid en tidpunkt, då
Frankrike och Spanien där kämpade om makten. Hon kunde icke
förbliva neutral. Förf. visar, huru skickligt Kristina orienterar
sig i de politiska förhållandena och sedan hon av Spanien
vunnit allt, som stod att vinna, återknyter sina gamla förbindelser
med Mazarin och Frankrike från den svenska tiden. Hennes
resa till Frankrike sammanhängde med Mazarins planer på en
fransk erövring av Neapel. Hennes underhandlingar med Mazarin
ledde till traktaten i Compiègne den 22 sept. 1656. Dennas
existens har hittills alltid förnekats; Emil Hildebrand säger i
Sveriges historia blott, att »hemliga avtal lära ha träffats med
Mazarin rörande planen på Neapel». Martin Weibull upptäckte
emellertid i franska utrikesministeriets arkiv bland mycket annat
obegagnat material från denna tid även denna traktat, och hans
avskrifter har förf. kunnat begagna. Traktaten är ett vidlyftigt
och detaljerat aktstycke. Kristina skulle för sin livstid bliva
Neapels drottning; sedan skulle riket övergå till det franska
konungahuset. Efter traktatens avslutande och sedan hon genom
Mazarin fått sina ekonomiska angelägenheter ordnade, återvände
Kristina som Frankrikes bundsförvant till Rom, med nya, vida
utsikter för sin politik. Vid denna tidpunkt avslutas förf:s
intressanta studier och forskningar. Arbetet är prytt med ett vackert
porträtt av Kristina efter målning av Sebastian Bourdon, och är
tillägnat Memoriæ patris, den utmärkte forskaren inom detta
område. Vsbg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1932/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free