Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Liljeqvist. Litteratur till den samtida kulturkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 8
E. LILJEQVIST
nikens irrationella allmakt — har alltmer besannat de
farhågor, varåt dessa tänkare i sin kultur- och civilisationskritik
gåvo uttryck. Och nu se vi Russell i utilitarismens moderna
ursprungsland inne på en analog kultur- och
civilisationskritiks linje. Han hamnar emellertid, på grund av sina allmänna
förutsättningars ensidighet, i en hjälplös rådvillhet, som strängt
taget varken vet ut eller in.
Denna rådvillhet sammanhänger intimt med en brist hos
Russell som filosofisk författare, vilken framskymtade redan
vid min anmälan av »Den nya filosofien», nämligen »auktorns
bortvändhet från ett verkligt historiskt tänkande, som dock
ej mindre än det naturvetenskapliga och det psykologiska är
omistligt för filosofiens vetenskapliga fundamentering», eller
m. a. o. »att betydelsen av historia och kulturvetenskap för
filosofiens förankring vid erfarenheten ingenstädes synes
beaktad». Denna anmärkning får sin fulla bekräftelse, när man
skärskådar den nya boken »Nutidsmänniskan inför
vetenskapen», vars tre avdelningar äro överskrivna: I. Vetenskapen ur
teoretisk synpunkt, II. Vetenskapen ur praktiskt synpunkt,
III. Det vetenskapliga samhället.
Om vad för »vetenskap» är här fråga? Naturvetenskap,
speciellt den matematiska, till vars typ R. hoppas framtiden
skall återföra även biologi och fysiologi (en gång — s. 59 —
proklameras t. o. m. frankt och oförskräckt, att »varje
vetenskaps teoretiska mål är att absorberas av fysiken»). Också
blir det, när han vill exemplifiera vetenskaplig metod, blott 4
namn, alla från naturvetenskapen (Galilei, Newton, Darwin,
Pavlov), som han anför. Hur främmande för R. synpunkten
är av egentlig utveckling och av historiskt läge t. o. m. för
och inom naturvetenskaperna, framgår av yttrandena (ss. 17
—18): »Den vetenskapliga metoden i vår mening födes fullt
utbildad till världen med Galilei —–och i något mindre
grad med hans samtida Kepler.» »Han, och ännu mer Galilei,
var helt och fullt i besittning av den vetenskapliga metoden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
