Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Liljeqvist. Litteratur till den samtida kulturkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR TILL DEN SAMTIDA KULTURKRISEN 2 2 1
Dock är R. ej alldeles omedveten om att vid hans
begreppsbestämning vore fråga om en godtycklig och konventionell
begränsning av vetenskapens natur och innebörd, en
begränsning som välj dominerar rätt starkt särskilt i anglosachsiskt
språkbruk, medan man annorstädes övervägande ger en
allmännare begreppsbestämning av »vetenskap». För R:s
tänkande i dess inre sammanhang, vad denna punkt beträffar,
äro följande ord (s. 8) karakteristiska: »Vetenskap är,
såsom framgår av själva ordet, ursprungligen kunskap. Man
har kommit överens om att låta det betyda kunskap av ett
visst slag, nämligen sådan, som söker allmänna lagar, under
vilka ett antal fakta kunna inordnas. Men så småningom har
uppfattningen om vetenskapen som kunskap trängts i
bakgrunden av uppfattningen om vetenskapen som en makt att
behärska naturen.»
Bokens så gott som hela första avdelning framställer den
teoretiska innebörden av en vetenskap, som ej är annat än
naturvetenskap; endast i slutkapitlen »Vetenskaplig
metafysik», »Vetenskap och religion» skymtar ett eller annat, som
senare eventuellt kan spränga detta alltför snäva
vetenskapsbegrepp. Andra avdelningen är om möjligt än mer radikalt
ensidig i fullföljandet av denna samma snäva
vetenskapsuppfattning, men n. b. ur praktisk synpunkt — då det handlar
om en så fattad vetenskaps tekniska tillämpning. Vissa
uto-pistiska ansatser komma här till synes egentligen blott i
kapitlet »Fysiologisk teknik» och där företrädesvis vid vad
som sammanhänger med fortplantningens problem. Jag kan
icke underlåta att som typiskt i denna riktning anföra ett så
lydande parti av kapitlet i fråga (s. 139):
»Om vetenskapen fortsätter att gå framåt lika raskt som
hittills, kan man hysa den förhoppningen att innan detta sekel gått
ut metoder skola ha upptäcks, varigenom det mänskliga embryot
kan gynnsamt påverkas, icke blott med hänsyn till de förvärvade
egenskaper, som icke kunna nedärvas, emedan de icke påverka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
