Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Liljeqvist. Litteratur till den samtida kulturkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 8
E. LILJEQVIST
kromosomerna, utan även med hänsyn till kromosomerna själva.
Det är sannolikt, att detta resultat först kan nås efter ett an
tal olyckliga experiment, som resultera i att idioter och miss
bildade barn komma till världen. Men skulle detta vara ett
alltför högt pris för upptäckten av en metod, genom vilken inom en
generation hela mänskligheten kunde bli intelligent? Kanske kan
det genom lämpliga injektioner i moderlivet bli möjligt att göra
ett barn till matematiker, diktare, biolog eller rentav politiker och
tillförsäkra alla dess efterkommande liknande egenskaper, såframt
de icke åter utplånas genom kemiska reagenser av motsatt slag.»
Samma avdelnings slutkapitel om »Socialvetenskaplig
teknik» röjer avsevärt mer verklighetssinne i sina reflexioner
över press, biograf och radio såsom medel för
åvägabringande av en för samhällets styrande välbehaglig uniform
mentalitet, varjämte också uppfostran och reklam beaktas i
sin betydelse som medel för offentlig propaganda. Att
härvid sticker fram en god portion av cyniskt människo- och
religionsförakt, är en sak för sig. Så då man (s. 153) finner
rekommenderat för religionsstiftare i samtid och framtid att
undvika en fordom övlig törneströdd väg genom att anlita
reklamkontor mot procentuell ersättning ur resp.
kyrkosamfunds inkomster. Eller då det heter (s. 154):
»Reklamens fördelar ha helt och fullt insetts av politiker,
men det är först nu som kyrkorna börja att komma underfund
med dem. När kyrkorna bli fullt på det klara med dess fördelar
jämförda med den traditionella metoden att driva religiös
propaganda (som förskriver sig från tiden före boktryckerikonstens
uppfinning), kunna vi hoppas på en kraftig förnyelse av den religiösa
tron. På det hela taget har det hittills varit Sovjet-regeringen
och den kommunistiska religionen, som bäst förstått reklamens
nytta. »
I bokens sista avdelning »Det vetenskapliga samhället»
kulminerar det utopis tiska lynnet. Eller vad skall man säga
om följande pedagogiska perspektiv (s. 198):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
