Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Elias Wessén. Bernhard Risberg. Den svenska versens teori. Förra delen - Vilh. Vessberg. Världshistoria under redaktion av Helge Almqvist. Tredje delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER i 8 i
farande lika övertygad som före läsningen av Risbergs bok om att
det är växlingen inom takterna av stavelser med starkare och
svagare tryck, som skapar rytmen, och att det alltså är (den
dynamiska) aksenten, icke kvantiteten, som är den avgörande faktorn
i svensk vers.
Risbergs metriska arbete kommer helt visst, när det är
fullbordat i sin nya form, att framstå som ett monument över ett
livslångt, hängivet arbete med vetenskapliga frågor. Vad man
därjämte särskilt skulle vilja önska honom är, att detta arbete
skall komma att verka stimulerande och eggande på den
vetenskapliga diskussionen om vårt språks prosodiska byggnad, som
ännu är långt ifrån slutgiltigt klarlagd. Elias Wessén.
Världshistorien, skildrad i dess kulturhistoriska
sammanhang, under redaktion av riksarkivarien, professor Helge
Almquist. Tredje delen. Högmedeltiden och den senare
medeltiden. Uppsala. J. A. Lindblads förlag. Tryckt i Stockholm 1932.
Den tredje delen av Lindblads världshistoria, en diger volym
på 735 sidor, behandlar högmedeltiden och den senare
medeltiden. Den förstnämnda avdelningen är författad av prof. Yngve
Brilioth, som i sin egenskap av kyrkohistoriker har särskilda
förutsättningar att kunna förstå och behandla denna period. God
behållning giva sålunda kapitlen om den andliga kulturen i
karo-lingernas rike och om högmedeltidens kyrkliga kultur. Levande
karakteristiker lämnas av framstående kyrkliga personligheter
såsom Nikolaus I och Gregorius VII samt den helige Bernhard.
Men andra sidor av det medeltida kulturlivet försummas icke,
särskilt förtjänstfull är den klara översikten av feodalismen, dess
uppkomst, karaktär, politiska och ekonomiska betydelse. Tidens
dramatiska höjdpunkt, kampen mellan kejsarmakt och påvemakt, får
en livfull och spännande skildring. Förf. ställer sig kritisk till den
historieuppfattning, som i korstågen ser den väsentliga anledningen
till de djupgående förändringar i stats- och kulturliv, vilka
medförde högmedeltidens kris. Den senare medeltiden behandlas av
Ingvar Andersson. Förf. ger en rask överblick av de invecklade
politiska förhållandena och koncentrerar sig i enlighet med verkets
uppgift på de kulturhistoriska sammanhangen. Inom detta
område är hans framställning av statsteorier och författningsproblem
givande. Slutligen ger prof. Gottfrid Carlsson en ypperlig
översikt över de skandinaviska länderna under senare medeltiden,
följande en rent politisk linje. Hertig Erik Magnusson, vilken han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
