Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svante Bohman. Om erforderligheten av modern begreppsanalys i den teoretiska pedagogiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
SVANTE BOHMAN
om ett särskilt vetenskapligt föremål oeh sedan analyserade
dessa med hjälp av psykologiska begrepp. Endast så fattat
synes man kunna få någon mening i hans yttrande. Är
denna förmodan riktig, så skulle författaren, då han i sin
skrift och i anslutning till en tanke hos Meuman vill visa,
att den experimentella pedagogiken som sådan har ett
särskilt vetenskapligt föremål, vara av den uppfattningen, att
erfarenhet om detta föremål erhölles just i och genom
lärarens praktik. Och uteslutande på denna väg. Följande
yttranden synas borga för att denna tolkning är riktig. Dels
säger sig författaren åsyfta (a. a. s. 13, 14) »ett in i de
konkretaste detaljer gående studium av enskilda fenomen, varvid
det främst kommer an på en noggrann individual- och
socialpsykologisk analys. Ett dylikt intimt inträngande i det
samtida kulturlivets yttringar är just vad vi behöva. Med fog
kunde man här tala om ett skriande behov. Det öppnar sig
mellan teori och praktik ett gapande svalg som måste
överbyggas: å ena sidan sträva i skolor och rättssalar . . .
praktikens män med ett överströmmande material, som de knappt
hinna registrera än mindre intränga i och förstå; å andra
sidan sitta teoriens dyrkare på sina studierum och lida brist
på stoff eller gå på laboratorierna och mätta sig med
artificiella produkter eller taga verkligen upp det levande
materialet i sina kalkyler — men blott på statistiskt manér, d. v. s.
på så långt avstånd, att de ej kunna redigt urskilja sin
forsknings föremål». Man förstår så väl denna opposition mot
den tidigare pedogogikens dogmatiskt-auktoritativa inställning,
vilken även Meumann angriper (ovan a. a. s. 8 o. f.). Hos
Hammer har oppositionen den positiva innebörden, att man
skall intimt intränga i det samtida kulturlivet och studera
det levande elevmaterialet, sådant det förekommer ute i
lärarens praktiska verksamhet. Därmed bli psykologiska
experiment under åstadkomna likartade betingelser intet annat än
artificiella skapelser, vilka ha ingen alls eller ringa bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
