Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nils Eriksson: Historisk ljud- och formlära vid latinundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 18
NILS ERIKSSON
stam genes, vilket förklarar sådana former som generis, som
annars skulle vara obegripliga och alltså svårare att fästa i
minnet. Det bör också kunna för lärjungarna underlätta
inlärandet av de olika möjligheterna att bilda Superlativ av
adjektiv, om de få veta, att typerna pulcherrimus och facillimus
hava bildats med suffixet -simus, varigenom dessa båda arter
icke bliva underligare än t. ex. maximus. Vidare klargör
exempelvis en upplysning om att vi i maior ha att göra med
stammen mag, sambandet mellan denna komparativ och ordets
positiv- och superlativformer och bör därigenom kunna tjäna
som stöd för minnet. Många gymnasister ha säkert också,
om de fått reda på att temavokalen i 3:dje konjugationen är
e eller o (u), undrat över att det t. ex. i hela presens indikativ
aktiv icke synes något sådant e, eller funnit det egendomligt,
att samma tempus i 2:dra pers. sing, passiv har e men i
3:dje pers. i på temavokalens plats. Ett meddelande om
utvecklingen gör saken klar för dem och kan säkert i många
fall underlätta ihågkommandet av formerna.
De studerande få därtill genom dylika meddelanden en
helt annan syn på det latinska språket än förut, få fortare
klart för sig, att det en gång varit ett levande språk och som
sådant underkastat utveckling. Det blir för dem icke längre
i samma mening som förut ett »dött» språk. I de moderna
främmande språken och icke minst i modersmålet gives nu i
skolorna större utrymme åt språkhistoriska upplysningar än
förr, och den omständigheten talar också för att man åtminstone
icke bör helt undanhålla eleverna kännedom om den äldre
utvecklingen i latinet. Någon bekantskap med de allra enklaste
och vanligaste ljudlagarna gör dem också mera förtrogna
med och lär dem att bättre förstå den senare utvecklingen
och sambandet med de romanska språken och för övrigt även
vårt eget modersmål. Jag är för övrigt obetingat av den
åsikten, att undervisningen i varje ämne bör i avsevärt mycket
högre grad, än vad som nu i regel sker, kort sagt i största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
