Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Rudolv Körner: Om objektivitet i historiska läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ô2 RUDOLV KÖRNER
Den första fordran på en objektiv historieframställning
blir under sådana förhållanden, att intet väsentligt lämnas
onämnt eller att stoffurvalet inte göres och materialet inte
ordnas från vissa ensidiga synpunkter. Så har ju
chauvinismen inte sällan gjort sig bred i de historiska läroböckerna.
Ett flagrant exempel härpå lämnar den framställning av
världskriget, som Ernest Lavisse givit i sin Histoire de France, ur
vilken jag anfört belysande utdrag i min artikel En fransk
fäderneslandets historia i Pedagogisk Tidskrift 1929, s. 241 ff.
Det mest aktuella exemplet på en dylik rent nationalistisk
historieuppfattning erbjuder ju den nuvarande tyska
historieundervisningen. Denna syn på historien kom sålunda från
tyskt håll tydligt till uttryck vid den internationella
historiekonferens, som i juni 1934 hölls i Basel med uppgift att
dryfta historieundervisningens mål och uppgifter. Den svenske
deltagaren i denna, rektor P. Sundberg, skriver i en artikel
härom i Svenska Dagbladet följande: »Från tysk sida
framhölls, att historieundervisningen måste bygga på lärjungarnas
blodsförvantskap med det egna folket. Dess främsta
uppgift är att fostra tyska män och kvinnor. Tyskland har
nu, tack vare den av försynen sände mannen, lyckats
komma upp ur det kaos, vari det sjunkit ned, och därför
måste nu alla krafter, och särskilt inom historieundervisningen,
inriktas på att nå det stora målet: en tysk folkgemenskap.»
Då denna folkgemenskap skall byggas upp på »Blut und
Rasse», är det blott alltför tydligt, att framställningen av
historien måste bli renodlat nationalistisk. Här kan slutligen
också erinras om den olika uppskattning, som kommit Gustav
Vasa och Kristian II till del i svensk och dansk
historieskrivning. En norsk historielärare har för någon tid sedan
i Nordisk Tidskrift (årg. 1933, s. 525 ff.) med rätta
framhållit, att »den ene må ikke bare bli den skinnende, feilfri
nasjonalhelt og den annen bare en mörk og usel, ufattelig
grusom ’Kristian tyrann’».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
