Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
LUD V. DE VYLDER
båda döda språken. I de övriga ämnena, som voro logik
och retorik, geografi, matematik och fysik, undervisade tre
professorer. Flera av dessa ämnen låta ju helt moderna.
Än mer överraskande är att i den för gymnasiet gällande
kungliga stadgan av år 1621 finna följande föreskrift:
»Medicus skall söndagligen efter aftonsången om
sommaren gå herbatim med disciplerna, om vintern visa dem
partes humani corporis ex sceleto.»
I kungliga skrivelser anslogos åt gymnasielärarna vissa
altaren och förordnades om deras bostad (»en stuga, 2
kammare och kök») samt kost. Det var prelaterna och kanikerna,
som det ålåg att ha gymnasiets lärare vid sitt bord. Detta
syntes då för tiden lika litet motbjudande som hörarnas och
djäknarnas insamlande av gåvor. Detta kan däremot inte
sägas om den motbjudande rätten för kanikerna att skaffa
sig kostpengar för gymnasiets spisgäster genom att ta
dubbelt betalt »naar Communia uddeles», ett tillvägagångssätt
som redan då väckte anstöt. I Sverige förbjöd Karl XI
prästerna i skarpa ordalag att ta emot »dukpenningar».
Även för gymnasiets medlemmar sörjdes, i det att det
anvisades medel för underhåll av 12 gymnasister.
Men all kunglig omtänksamhet motverkades av de båda
svensk-danska krigen 1643—45 och 1657—5$. Under den
svenska tiden existerade gymnasiet endast få år. Kristiern IV:s
skolskapelse gick efter något mer än 40 års tillvaro upp i den
nystiftade akademin. Såsom ekonomisk grundval för
densamma anvisades nämligen genom den svenska
förmyndarregeringens gåvobrev av den 19 december 1666 domkapitlets
alla gods. Dessa voro tagna i bruk för olika ändamål, vadan
det närmast blev domskolans och gymnasiets tillgångar, som
togos i besittning. Gymnasiets lärare blevo professorer vid
universitetsakademin, och även domskolan lades under perioden
intill det skånska krigets utbrott under universitetet, som
svarade såväl för undervisningen som förvaltningen av dess medel.
......._.......___..............(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
