Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6-7 - Nils Hagström: Tyska eller engelska som första språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKA ELLER ENGELSKA SOM FÖRSTA SPRÅK I 5 7
Efterskrift.
I den efterföljande diskussionen var rektor Herman
Söder-bergh den främste talesmannen för engelska såsom
begynnelsespråk. »Dock», tillade han, »vore det av vikt, att engelskan icke
topphögges.» Skulle engelskan förlora det eller de sista
gymnasieåren, ville talaren icke vara med om någon förändring. Då vore
den nuvarande språkföljden att föredraga. Den ärade talaren
tycks därmed på ett otvetydigt sätt ha medgivit riktigheten av
den ståndpunkt, som hävdar, att engelskan är ett språk, som mera
passar för det högre skolstadiet. Engelskans eventuella
begynnande i första klassen i förening med dess »topphuggning» synes
honom innebära en försvagning i jämförelse med den nuvarande
ordningen. Har man icke rätt att göra samma slutsats
beträffande tyskan? En topphuggning har där redan skett; skulle nu
ytterligare ett å två år skäras bort nedifrån, kan väl resultatet i
all rimlighets namn icke bli annat än en försvagning för tyskans
räkning, och vad är då vunnet? Man hade annars trott, att de,
som ivrat för engelskan som begynnelsespråk, gjort detta i den
övertygelsen, att språkundervisningen såsom helhet skulle vinna
därpå. Om engelskan vinner på tyskans bekostnad, så är ju i det
hela intet vunnet. Man torde för övrigt kunna draga i tvivelsmål,
om förlusten för tyskan redan på realskolestadiet skulle kunna
kompenseras av en motsvarande vinst för engelskan. Rektor
Söderbergs motstånd mot »topphuggningen» synes innebära ett
sådant tvivel. Sedan man kommit igenom formläran och det
viktigaste av syntaxen, torde man nog fram till realexamen få stå och
stampa på samma fläck. Att i realexamen även efter fyra eller fem
års engelska fordra så avsevärt mer än nu torde knappast vara
görligt. Slutsumman av den tilltänkta reformen synes alltså vara
så långt från att innebära förstärkta språkkunskaper, att tvärtom
en försämring i det hela komme att inträda.
12— 38505. Pedagcgisk tidskrift 1938. Häft. 6 — 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
