- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiofjärde årgången. 1938 /
206

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6-7 - E. V. Svanström: Disciplinär teknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

E. V. SVANSTRÖM

vid kan han utöva en stor fostrande gärning. Barn äro grymma.
De skratta ofta åt en kamrat, som ser löjlig ut i sig själv, en
tjockis, en tafatt figur o. d. Nej, läraren skall skratta åt en
situation och försöka få den, som framkallat denna situation, att själv
skratta däråt. Var inte rädd för att skratta eller för att le i tro
att det undergräver disciplinen. Man skall lära ungdomen, vad
gott kamratskap fordrar. De skola inte skratta åt den
kroppsliga oförmögenheten, ty den har man ju i de flesta fall fått i arv
och rår sålunda inte för den. Ett förlöjligande av en individ eller
enbart det, att man tillåter, att en elev av andra förlöjligas är i de
flesta fall liktydigt med att stänga möjligheterna för fortsatt
utveckling, och även om så icke skulle ske, alstrar det aldrig goda känslor.

Läraren behöver alltså icke visa sig såsom en fiende till glädje
och gamman, han kan tvärtom vara en aktiv kraft i detta
hänseende, vid lämpliga tillfällen berätta roliga händelser i samband
med undervisningen och gärna instruera på ett roande och
hu-mörfriskt sätt. Låter han någon av eleverna skratta ut, så känns
det, när han sedan tar befälet.

Emellanåt ställs läraren inför den situationen, att han behöver
avhandla en fråga, eller låta något avgöras av eleverna själva.
Även härvidlag syndar många lärare på ett för disciplinen
skadligt sätt. Man framkastar frågan och resultatet blir i de flesta
fall, att en hel massa pojkar svarar samtidigt och alla försöka
överrösta varandra för att få sin mening uppfattad och
genomdriven. Någon uppfattning om majoritetens vilja och den
allmänna ståndpunkten inom avdelning får sällan läraren, och det
avgörande som han sedan fäller, möts ofta av högljudda
protester och verkställigheten går sedan från opponenthållet trögt
och ovilligt. En ledare skall inte på detta sätt låta eleverna tränga
sig inpå honom. Han skall alltid hålla eleverna på avstånd, hur
hjärtligt fäst han än är vid dem. Han skall alltid vara ledaren,
ordföranden, beslutmässigheten. Tar han diskussionen i sin tjänst
eller vädjar han till avdelningen för att få reda på dess önskan,
skall detta alltid ske på sätt, som är brukligt enligt gällande
förhandlingspraxis med sig själv som ordförande. Han låter eleverna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1938/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free