Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2-3 - Språkundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 4 SPRÅKUNDERVISNINGEN
De kunskaper, de inhämtat kunna möjligen betraktas som en
grund, på vilken de senare kunna bygga vidare själva. Men
äro de betjänta av att blott få en grund? Ha de ej rättighet
att fordra något mera, något som kunde betraktas som ett
avslutat helt, som de kunde ha någon praktisk användning för?
Blott ett ringa antal av alla dem som studerat franska i skolorna
få — trots allt vad som säges om våra moderna
kommunikationer med sällskapsresor, skolungdomsutbyte, biograf och radio
— tillfälle att praktiskt utöva sin språkfärdighet i umgänge
med fransmän. Ett mycket ringa antal komma att vara i
behov av att kunna skriva språket. Men vad de alla under hela
sitt liv och var de än befinna sig, komma att ha nytta och även
nöje av, är att kunna läsa det främmande språkets litteratur
— skönlitteratur eller facklitteratur — och att kunna förstå
det uppläst eller talat.
Undervisningen i språk bedrives nu oftast på så sätt, att
eleverna redan från första lektionen bibringas färdighet i att
såväl läsa som tala och skriva språket i fråga. Den
grammatiska drillen är det förhärskande. Redan då eleverna lärt sig
ett 20-tal ord och ett lämpligt avsnitt grammatik, anser man
att de böra använda sig av dessa ord för att sätta ihop små
meningar både skriftligen och muntligen. Alltefter
lektionstimmarna gå, växer antalet ord och grammatiska företeelser, som
på så sätt skola behärskas, i snabbt tempo — så snabbt att
många ej hinna med. Jag tror, att det är just den intellektuella
påfrestning, som eleverna det första året utsättas för, då de
tvingas att samtidigt befatta sig med det främmande språket
från så många aspekter — läsning, skrivning, tal — som gör,
att ett så stort antal av dem redan från början bli efter och ej
kunna »följa med», och som sedermera ha svårt att klara sig,
därför, som det heter, de ha fått så dåliga grunder. I den stora
procent av elever, som sacka efter efter nybörjarstadiets
entusiasm, se många lärare ett tecken på att antalet icke
språkbegåvade är stort i våra skolor. Termen icke språkbegåvad tycks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
