Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Hugo Tenerz: Rättskrivningen och ordfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSKRIVNINGEN OCH ORDFREKVENSEN
149
ock, att den vanliga diktamensskrivningen försiggår efter samma
rigorösa bestämmelser som dessa.» Nej’, för all del. Jag är så
pass optimistisk, att jag t. o. m. tror, att den förståndige
läraren alla meningslösa »anvisningar» till trots låter det sunda
förståndet ta ut sin rätt. Men den allvarliga frågan är, vilket värde
dessa prov ha för bedömandet av elevernas — om det nu är
individens eller klassens — kunskapsnivå.
Jag erkänner till fullo, att strävan att åstadkomma en något
så när likformig betygssättning av skolprestationerna är värd
all aktning. De standardiserade räkneproven ha säkerligen en
uppgift att fylla. Men varje lärare, som något sysslat med
dessa, torde ha insett, att en tillfredsställande lösning av
problemet ej är lätt ernåelig. Och ändock röra vi oss här på
matematikens område, där en siffermässig uppskattning av den
åsyftade psykologiska prestationen lättare kan fastställas än när
det gäller andra ämnen. Vid ett så pass begränsat område som
rättskrivningen är kanske behovet ej så påtagligt, om också en
tillförlitlig bedömningsgrund, om en sådan står till buds, med
tacksamhet bör emottagas. De standardiserade
rättskrivningsproven torde dock knappast kunna fylla detta villkor. Därtill
äro de alltför mycket underkastade godtycklighetens lag. Enl.
»anvisningarna» skulle ett enda prov med 50 ord vara
»tillräckligt» för att »fastställa klassens nivå» och två sådana »att pröva
en enskild lärjunges kunskaper». Varje lärare vet, vilken roll
tillfälligheterna spela vid prov av detta slag. Den ljusblåa tron
på ofelbar rättskipning genom enstaka intelligenstests har fått ge
vika för läraromdömets och lärarerfarenhetens tungt vägande skäl.
Men däremot att såväl dessa som ifrågavarande prov ha sin
betydelse bredvid den betygssättning, som grundar sig på en
systematiskt fortlöpande arbetsprestation under läsårets lopp
förnekas icke men väl att dessa prov ensamma ha förutsättningar
att ge ett tillförlitligt resultat. De i proven uppförda orden äro
hopförda på synnerligen lösa grunder. Att de icke äro
sammanställda enligt frekvensprincipen är lätt att konstatera, men vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
