Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Inledande anmärkningar - V. Lärjungarne - VI. Undervisningstid - VII. Slöjdlokalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L e k tio n e r-
n as lä n g d
och f ö r -
delning.
L äsesalens
a n vä n d a n -
de U ll
slöjd-
lo kal.
18 och högst 20*). Ingen lärare bör em ellertid låta sin ön-
skan att sam tidigt undervisa ett större antal lärjungar drifva
honom till att taga flera, än han på ett fullt tillfredsställande
sätt förm år sköta.
Undervisningstid.
E n slöjdlektion bör ej gärna göras kortare än U /2 eller
längre än 2 , /2 tim m e; hitintills gjorda iakttagelser visa på 2
tim m ar som ett godt m edeltal. Slöjden bör om m öjligt för-
läggas em ellan de för teoretisk undervisning anslagna läro-
tiderna, em edan densam m a då bjuder en för själ och kropp
helsobringande om växling. Då det em ellertid i de flesta fall
är för lektionsanordningen i dess helhet läm pligast, om slöjden
får förläggas till efterm iddagarne, sedan det öfriga skolarbetet
afslutats, så finnes åtm instone under den ljusare årstiden intet
hinder härför. U nder vinterm ånaderna blir dock af lätt in-
sedda skäl en dylik anordning ej läm plig för landsbygdens
folkskolor. Slöjdandet vid artificiell belysning bör för öfrigt
så m ycket som m öjligt undvikas. Ö nskvärdt är, a tt hvarje
lärjunge erhåller tre slöjdlektioner i veckan, hviika böra för-
läggas till hvarannan dag. Om så gym nastik bedrifves de
öfriga dagarne, kom m er den nödiga kroppsrörelsen a tt åtmin-
stone i någon m ån rationelt tillgodoses.
Slöjdlokalen.
Den tid är nog, åtm instone i Sverige, förbi, då m an be-
traktade det som en förnedring för skolans åt den teoretiska
undervisningen upplåtna lärorum , om detsam m a tillika skulle
användas till slöjdundervisning. Sedan den »praktiska» slöjden
fått på skolans om råde vika för den pedagogiska, och sedan
den senares betydelse blifvit allt m er och m er erkänd, torde
väl ingen tänkande lärare anse sin läsesal förlora i värde, där-
före att äfven kroppsligt arbete där bedrifves. I m ånga skolor
med inskränkt utrym m e m åste nog åtm instone under en öfver-
’•’) Iakttagelser gjorda vid Stockholms folkskolor visa detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
