Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Verktygen - C. Förritning - V. Vinkelmått - VI. Gradskifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 29. Ställyinkel. 1/5.
3. Ställvinkein eller
smygen har bladet vrid bart
omkring en tapp i anslaget
och kan inställas efter behag.
För att bladet säkert må
kunna fasthållas i en gifven
ställning, är tappen försedd
med en m utter för tillskruf-
ning (fig. 29).
VI. Gradskifva och parallellskifvor. För att utröna,
huruvida ytan af ett hyfladt bräde är fullt plan, användes
en tillräckligt lång linial eller gradslcifva med raka kanter.
Vid pröfningen ställes gradskifvan med kanten utefter brädet
i olika riktningar, hvarvid öfver allt den fullkomligaste be-
röring måste visa sig. — E tt ännu känsligare pröfningsmedel
för att utröna, huruvida en hyflad yta är fu llt plan och ej
Fig. 30. Parallellskifvor. Vs.
slcef, utgör den dubbla gradskifvan, hvilken består af tvenne
alldeles lika linialer med parallella kanter —• parallellslåfvor
(fig. 30). Vid pröfningen ställas linialerna på kant på brä-
det, en i hvardera ändan, och parallellt med hvarandra. Vid Profning
syftning utefter linialernas öfre kanter skola dessa kanter helt
och hållet täcka hvarandra eller visa sig fullt parallella, om
den pröfvade ytan är plan. Då skifvorna icke användas,
sammanläggas de och hophållas medelst ett par tappar.
I stället för gradskifva användes mycket ofta rubankens
kant och i stället för dubbla gradskifvan tvenne rubankar.
Se vidare härom vid »planhyfling».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
