Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - A. P. Björklund (A. P.) - Edwin Björkman (E. B., Flanör)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-27-han som dikesgräfvare o. d. i Duluth,
Minn., och West Superior, Wis., blef
derpå skomakare igen och började i maj
1891 egen skomakeriaffär i West
Superior. 1893 flyttade han till Florida, der
han bland skallerormar och alligatorer
(uttrycket är hans eget) försöker sig som
farmare vid Joohns Bijou, 60 mil öster
om Pensacola. Redan i Sverige skref
Björklund tidningskorrespondenser,
nämligen till Upsala-Posten och under
signaturen “Fregattfogel.” Här i landet
har han skrifvit korrespondenser,
uppsatser och berättelser i mängd till
Vestkusten, Medborgaren, Sv. Amerikanaren,
Skandia m. fl. tidningar. 1891 utgaf han
en bok med titel “Lifvets skiften,” i
hvilken han redogör för tre
religionsfilosofiska system, nämligen
materialismen, kristendomen och hvad författaren
kallar animismen, en blandning af
buddhism och den själavandringslära, som
Figuier framställer i sin bok “Efter
döden.” Om materialismen säger
författaren på det för honom egna
korthuggna, men träffande språket, att den “är
bygd med vetenskapen som resvirke
samt med korttänktheten som
fyllnadsmaterial.” B. är en forskarenatur och
har på egen hand uttänkt ett ganska
antagligt system, enligt hvilket många
svårförståeliga själsfenomen, såsom
drömmar, animal magnetism, spiritism o. d.,
kunna förklaras. Sina teorier framlade
han 1892 i en serie artiklar i Vestkusten,
hvilka väckte ett ej obetydligt
uppseende. Från Jakob Bonggren
framkallade de följande erkännande: “Vi ha
specielt fäst oss vid A. P:s märkliga
uppsatser om drömmar, spiritistiska
fenomen o. d. Sådant der tycker hvarje
tänkande person om samt klipper och
gömmer det.” En annan framstående
tidningsman, O. A. Linder, uttryckte sig
om samma uppsatser så här: “Det var
en baddare att ha reda på sig. Han
framställer allt på ett sätt, som gör att
man mycket lätt fattar sammanhanget,
hvilket tyvärr ej alltid är fallet med
artiklar i dylika ämnen.” I ett enskildt
bref skrifver Björklund om sig sjelf:
“Jag har i alla tider älskat studiet af
menniskokroppen och de krafter, som
arbeta inom och utom densamma, och
öfvertygad om, att ett naturligı
lefnadssätt skulle medföra friskare kropp
och mera utvecklade krafter inom
viljans område, beslöt jag försöka
vegetarismen. Jag blef mera påskyndad i detta
beslut af en nervös hufvudvärk, som
plågade mig julen 1890. Sålunda aflade
jag med 1890 års utgång bruket af
köttföda och fisk m. m. och snart derefter
bruket af tobak, kaffe och té. Min helsa
har sedan dess blifvit stark som berg.”
EDWIN BJÖRKMAN (E. B., Flanör),
novellist, kåsör, poet, redaktör. Född i
Stockholm den 19 okt. 1866. Fadern
var inkasserare i Stockholms enskilda
bank. On Edwins tidigare år är litet
att säga, påstår han, undantagandes att
han var “obehagligt liten till växten”
och hufvudsakligast intresserade sig för
tennsoldater och böcker. Alla böjelser
för militarism ha nötts bort med åren,
men en bokvurm har han förblifvit.
Under åren 1875-81 besökte han södra
latinläroverket, fick derpå plats å ett
grosshandelskontor, hvarest han
stannade i sju år och steg i graderna till
kassör, oaktadt, som han sjelf säger,
köpmansyrket alltid förblef honom
främmande och motbjudande. Men vi låta
honom sjelf berätta resten. “En god del
af min kontorstid egnade jag,” heter det
i hans sjelf biografi, “åt att skrifva vers,
medan mina fristunder uppdelades
mellan läsning, föreläsningar och min första
kärlek. Den unga dam, som var
föremål för den sistnämda ungdomliga
känslan, har jag åtminstone att tacka
för en sak, nämligen min varma kärlek
för musik, en kärlek som på senare
tiden kommit mig väl till pass. Om min
poesi från den tiden kan jag endast
säga, att jag sände en lunta verser till
Gustaf af Geijerstam för erhållande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
