Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Olof Jakob Bonggren (J. B., Spectator)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-31-jar stärkskjorta, emedan han försvurit
allt, som är styft; är rysligt hygglig, om
han får vara i fred, och en mycket
lofvande man (men inte kan rå för, om han
ibland ej tillfullo infriar sina stora
löften)”.
Detta vitz-stycke samt ett
tillfällighetspoem vid ett tidningsmannamöte i
Chicago och ett par otryckta poem det ena
skildrande Sv. Am:s personal 1883, det
andra en viss s. k. “evangelist” och betitladt
“Lusiaden, positivistiskt epos af
Kammoens,” torde utgöra det mesta af hvad
Bonggren åstadkommit i humoristisk väg.
Humorist är han afgjordt icke såsom
författare. I sin runa öfver den aflidne
skämttidningsredaktören Bunner
antydde han som något prisvärdt, att dennes
kvickhet icke var af “den dumma
vitzaresorten, som folk inte begriper och som
för resten icke är något att begripa.” Man
skulle häraf kunna draga den slutsatsen,
att Bonggren efter författandet af ofvan
antydda vitz- och visstycken känt sig
missbelåten med sig sjelf, men ett faktum är,
att han bland vänner kan vara så
skämtsam som någon, och att han, hur mycket
han än som professionel modern realist
arbetar deremot, har håg och sinne öppna
för jordelifvets glada företeelser. Den
lifsåskådning, han framlagt i poemet
“Lifvet,” är ju så fryntlig som helst:
Nog är lyckan ofta ringa;
Dock hvem är väl den, som inga,
Inga fröjder har?
Ständig vexling, så är lagen;
Efter natten kommer dagen,
Strålar solen klar.
Andra må till dödens ära
Sorgeflor på lyran bära,
Gråta dagen lång,
Det må ingen dem förtycka;
Jag åt lifvet och dess lycka
Egna vill min sảng.
Bonggren har skrifvit mycket i sina
dagar. Redan som skolgosse hjelpte han
ofta sina kamrater med att författa deras
krior. Senare skref han poemien
Venersborgs-tidning och hade före sin
utvandring till Amerika utgifvit: år 1877
(anonymt) en öfversättning af Ingersolls
föredrag “Helvetet och spöken,” 1879
under signaturen Volontaire en bok “Bibeln
mot bibeln” och under signaturen
Spectator boken “Läsarelif” samt 1882 ett
omfångsrikt häfte dikter med titeln
“Förstlingar,” som mottogs mindre vänligt af
kritiken, bl. a. emedan i dessa dikter
röjdes ett afsigtligt vårdslösande af
formen, något som B. på den tiden
betraktade såsom oskiljaktigt från hvad han
kallade realistisk eller
verklighetsdiktning. Denna åsigt om realismens väsen
har han sedan dess förkastat, i det han i
ett nyårskväde 1885 uttalat sig på
följande sätt: “Lär poeten akta formen! Vilda,
regellösa stormen aldrig bar om snille
bud;” samt: “Aktning för orimligheter
samt för knagglig, dålig meter ej som
modesak håll kvar!” Också äro nu hans
poem formelt lika regelbundna som trots
någon förkättrad s. k. idealistskalds. Här
i landet har han under författaremärket
“En ockultist” utgifvit en liten skrift med
titel “Det hemlighetsfullas verld. Råd
till dem, som önska studera de hemliga
krafterna inom naturen och
menniskosjälen.” En på klangfullt språk affattad
teosofisk afhandling. Den allmänna
meningen om B., något kuriöst uttryckt,
förstås, — torde vara, hvad Ninian
Wærner i sin uppsats om den sv.-am. pressen
framställt så här: “Bonggren är en
besynnerlig kurre med högst kuriösa sätt,
ockultist, teosof och vegetarian samt
begafvad med astralkropp, men en mycket
kunskapsrik man, utmärkt stilist och
flink versmakare.” Mot hans stil kan
anmärkas, att han i den väl ofta bjuder
på sarkasmer. Det har nästan blifvit en
“andra natur” hos Bonggren att uttrycka
sig ironiskt, ofta så, att man har svårt att
förstå, hvad han egentligen menar.
derom äro alla, som känna honom, ense,
att han är en forskarenatur, hemmastadd
inom nästan alla vetandets områden och
säkerligen den mest beläste bland alla
sv.-am. skribenter. Han har i många år
Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
